Yeon Sang-ho – regissören bakom Train to Busan som aldrig lämnat animationen

Yeon Sang-ho

Photo: John Sears / CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Född	25 december 1978 Seoul, South Korea
Yrke	Filmregissör och manusförfattare
Känd för	Train to Busan, Colony, Peninsula
Priser	Directors Guild of Korea Award for Best Director, Busan International Film Festival · NETPAC Award, Busan International Film Festival · Best Animated Feature Film, Sitges Film Festival · Yu Hyun-mok Film Arts Award, Buil Film Awards · Baeksang Award · Fangoria Chainsaw Award for Best Foreign-Language Film · Prime Minister's Commendation, Korean Popular Culture and Arts Awards

Yeon Sang-ho gör två karriärer samtidigt, och de möts sällan. Den ena tillhör regissören som placerade ett zombieutbrott på ett höghastighetståg från Seoul, nådde ut till större delen av världen och nu skriver Netflixserier för koreanska och japanska studior samma år. Den andra tillhör en animatör som tecknade mobbade skolpojkar och lurendrejare på landsbygden med budgetar som inte hade räckt till en veckas catering på en studioproduktion. Med några års mellanrum drar den senare tillbaka den förra till ritbordet. Frågan som hans verk gång på gång ställer är vilken av de två som betalar för den andra.

Han gick inte den vanliga vägen via en filmskola. Yeon studerade västerländskt måleri vid Sangmyung University i Seoul, staden där han växte upp, och gick vidare till independentanimation. Där startade han Studio Dadashow, en liten studio för kortfilmer. En av dem, The Hell: Two Kinds of Life, vann Asian Ghost Award vid Short Shorts Film Festival Asia och bar på fröet till en idé som han skulle återvända till flera år senare med Hellbound.

Yeon, född i Seoul på juldagen 1978, var 32 år när Studio Dadashow, som grundades 2004, levererade hans första långfilm. The King of Pigs kostade omkring 150 000 dollar. Den handlar om två män som möts efter att den ene har dödat sin fru och går tillbaka till skolåren, då de rankades som ”grisar” under mobbarna de kallade ”hundar”. Filmen vann tre priser vid Busan International Film Festival 2011, däribland Directors Guild of Koreas pris för bästa regi. År 2012 blev den den första koreanska animerade filmen för vuxna att visas i Cannes, i sektionen Directors’ Fortnight. The Fake följde 2013, en ännu mer ursinnig film om en bedräglig kyrka som utnyttjar en by på väg att dö ut. Den vann priset för bästa animerade långfilm i Sitges. Båda filmerna skildrar grymhet som ett system som vanliga människor håller i gång – en övertygelse som följt med in i hans senare verk.

Sedan kom tåget. Train to Busan, hans första spelfilm, hade premiär i sektionen Midnight Screenings i Cannes 2016 och sålde 11,56 miljoner biobiljetter i Sydkorea. Det blev den första koreanska zombiefilmen att passera tiomiljonersgränsen. Det verkliga hotet fanns mindre hos de smittade än hos passageraren som stänger ute friska människor från en tågvagn för att rädda sig själv. Samma sommar släppte han Seoul Station, en animerad följeslagare som utspelar sig natten före utbrottet. Baeksang Arts Awards utsåg honom till bästa nya regissör 2017 – en märklig utmärkelse för en man som redan hade fyra långfilmer bakom sig.

Åren därefter prövade hur långt formeln kunde tänjas. Efter superhjältekomedin Psychokinesis kom Peninsula, uppföljaren till Train to Busan. Filmen fick etiketten Cannes Official Selection 2020 för en festival som aldrig blev av, lockade 350 000 biobesökare sin första dag mitt under pandemin och spelade in omkring 42,7 miljoner dollar världen över. Större siffror, men en klenare utdelning för hans anseende.

Streamingen gav honom en andra motor. Hellbound, serien han skapade utifrån sin egen webbserie tillsammans med tecknaren Choi Gyu-seok, hade premiär på Toronto International Film Festival 2021 och blev Netflix mest sedda icke-engelskspråkiga serie under sin premiärperiod. Science fiction-filmen JUNG_E, om en soldats hjärna som klonas till en strids-AI, nådde förstaplatsen på Netflix globala filmlista 2023 och blev Kang Soo-yeons sista film; hon dog innan den hade premiär. Parasyte: The Grey toppade listorna i 34 länder året därpå. Han skrev också The Cursed, Monstrous och The Bequeathed åt andra regissörer. I juli 2026 gick samarbetet över havet: Human Vapor, en reboot i åtta avsnitt från Toho och Netflix av en japansk film från 1960, med Shun Oguri och Yu Aoi i huvudrollerna, släpptes med Yeon angiven som manusförfattare och exekutiv producent.

Tempot har ett pris, och kritikerna har börjat sätta ord på det. JUNG_E splittrade kritikerna, och Revelations, hans Netflix-thriller från 2025 om en pastor och en detektiv som dras in i samma fall med en försvunnen person, fick kritik för tempot och de tunna rollfigurerna – även från dem som uppskattade Ryu Jun-yeols huvudroll. Det skarpaste omdömet kom i Toronto i september, där Screen Daily skrev att Paradise Lost ”saknar den insikt som krävs för att få ut det mesta av sin potentiellt provocerande premiss”. Mönstret är tydligt: Yeon fångar tidens oro tidigt, men har svårare att ge den en berättelse som håller. Idéerna kommer snabbare än manusen hinner bära dem.

Invändningen, när den kommer, kommer till låg kostnad. The Ugly, som bygger på hans egen serieroman från 2018, spelades in på tre veckor för omkring 200 miljoner won med ett team på ett tjugotal personer. Park Jeong-min spelar både en son och den yngre versionen av hans synskadade far, en sigillgravör, medan modern vars kvarlevor sätter berättelsen i rörelse aldrig visar sitt ansikte. Yeon har sagt att berättelsen växte fram ur hans egen upptagenhet vid sitt ursprung: ”Det ledde mig till frågor om vad som gick förlorat och vad som utnyttjades under Koreas snabba modernisering på 1970-talet.” Filmen hade premiär i Toronto 2025, sålde mer än en miljon biobiljetter på hemmaplan och nominerades till Blue Dragon-priser för regi och manus. Det var budgeten för The King of Pigs igen, fjorton år och en franchise senare.

År 2026 arbetar båda sidorna av Yeon i full fart. Virusthrillern Colony, med Jun Ji-hyun, Koo Kyo-hwan och Ji Chang-wook, handlar om överlevare som fastnar i en byggnad medan de smittade utvecklas. Den hade premiär i Cannes i samma Midnight-sektion som Train to Busan ett decennium tidigare. Yeon kallade den ”den mest kommersiella film jag har gjort hittills”, och marknaden höll med: efter premiären den 21 maj passerade filmen tre miljoner biobesök under sin andra helg och såldes i förväg till över 120 territorier. Paradise Lost, som bygger på Oh Seong-euns roman Black Inferno, har Kim Hyun-joo – ansiktet utåt för JUNG_E – i rollen som en mor som levt med en virtuell kopia av sin försvunne son i nio år, tills den riktiga sonen en dag kliver in genom dörren. Efter premiären i Toronto den 13 september och en galavisning i Busan får filmen biopremiär i Sydkorea den 21 oktober genom CJ Entertainment, medan Well Go USA har de nordamerikanska rättigheterna.

Kalendern fortsätter att rulla. Colony avslutar Tokyo International Film Festival den 4 november, och Netflix har lagt in Parasyte: TAMIYA för 2027. Det är en japansk spinoff som Yeon utvecklat och varit med och skrivit, med utgångspunkt i parasiten som tar över en lärare i originalmangan. Shioli Kutsuna spelar rollen. Huruvida den koreanska publiken tar till sig Paradise Lost efter recensionerna i Toronto kommer att säga mindre om hans biljettförsäljning än om vilken Yeon Sang-ho som får nästa lilla budget.