Samantha Sloyan – Mike Flanagans trogna skådespelerska tar sig an Carries mor

Samantha Sloyan

Photo: Gabriel Hutchinson / CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Född	4 januari 1979 Los Angeles County, California, United States
Yrke	Skådespelerska
Känd för	Hush, The Life of Chuck, Tape 407
Priser	Los Angeles Drama Critics Circle · LA Weekly Theater

Samantha Sloyan får gång på gång spela kvinnan som är säker på sin sak. Säker på Gud och på alla andras synder. I Midnight Mass var hon Bev Keane, församlingsmedlemmen som publiken älskade att avsky. I Mike Flanagans Carrie, som nu går att streama på Prime Video, spelar hon Margaret White – modern som två tidigare filmer förvandlade till en ren skräckgestalt. Hennes poäng, som växer fram scen för scen, är att visshet är hur rädsla ser ut inifrån, och att ett monster som spelas på det sättet blir svårare att bekvämt hata.

Hon beskriver rollfiguren utan omsvep. ”Hon älskar Carrie, men hon förstår henne inte”, säger hon till Entertainment Weekly och tillägger att Margarets reaktion på rädsla är ”att verkligen gå ut i krig mot världen”. Flanagan, som nu har gett henne roller sju gånger, gick ännu längre på Beyond Fest och kallade insatsen det bästa arbete han någonsin sett henne göra. För en skådespelare som tillbringat större delen av två decennier med gästroller och biroller väger de orden tungt.

Sloyan växte upp i skådespelaryrket. Hon föddes i Los Angeles County den 4 januari 1979, dotter till skådespelarna James Sloyan och Deirdre Lenihan. Hennes bror Dan är också skådespelare, och hennes farbror är den Pulitzerprisbelönade journalisten Patrick Sloyan. Filmkarriären började med en liten roll som blomsterhandlare i den oberoende långfilmen My Life with Morrissey 2003, följd av kortfilmer, däribland Plus One, som hon både producerade och spelade i.

Det var på scenen hon först fick ett ordentligt erkännande. För sin insats i Buzzworks uppsättning av Munched fick hon både Los Angeles Drama Critics Circle-priset och LA Weekly-priset, och hon skapade en roll i världspremiären av Jon Robin Baitz Vicuña på Kirk Douglas Theatre. På tv fick hon samtidigt ta sig fram på det sätt som hör yrket till: enstaka avsnitt i NCIS, Castle och Parks and Recreation. I Scandal återkom hon som Vita husets medarbetare Jeannine Locke under seriens tre första säsonger.

Sedan kom Dr. Penelope Blake i Grey’s Anatomy, kirurgen i tjänst i ”How to Save a Life”, avsnittet där Derek Shepherd dör. Det var ett otacksamt uppdrag i en serie där fansen betraktar huvudparet som familjemedlemmar, men i den tolfte säsongen återvände hon och Penelope fick en stor del av seriens 250:e avsnitt, ”Guess Who’s Coming to Dinner”, ägnad åt sig.

Samarbetet med Flanagan började i liten skala. I Hush, hans thriller från 2016 om ett hem som invaderas, spelar hon Sarah, grannen vars död sätter nattens händelser i rullning. I The Haunting of Hill House spelade hon Leigh Crain, hustru till den äldste av bröderna Crain. Midnight Mass förändrade 2021 spelplanen. Flanagan har berättat att serien först var tänkt att ha prästen som skurk, men att Bev Keane växte fram som huvudantagonist: en from öbo som tar sig an hans sak när han sviktar. Sloyan hittade skräcken i en spricka snarare än i själva fanatismen: ”inget skrämmer henne mer än tanken på att hon kan ha haft fel”, sade hon till The A.V. Club.

Rollerna som följde prövade olika sidor av samma instinkt. I The Midnight Club spelade hon Shasta, örtmedicinaren som bor intill ett hospice för döende tonåringar och har kopplingar till en sekt. I Huset Ushers undergång spelade hon Tamerlane Usher, en dotter som fastnat i skuggan av männen i sin familj, en kvinna som Sloyan beskrivit så här: ”Hon är så vilsen och så desperat.” Hon medverkar också i The Life of Chuck, Flanagans filmatisering av en Stephen King-novell.

Risken med att vara skådespelaren en regissör litar på när det gäller fanatiker är att fanatikerna börjar likna varandra. Åtminstone en recension av Carrie läser hennes Margaret som en variant av Bev Keane, och likheten finns där: båda är troende kvinnor som ser världen som ett slagfält och tron som en rustning. Att Margaret har gjorts mjukare är också seriens mest omdiskuterade val. Stephen King skrev henne som en skräckgestalt, Piper Laurie nominerades till en Oscar för sin tolkning i Brian De Palmas film, och kritikerna har varit oense om seriens avsteg från romanen. Flanagan har sagt att han ”gick in i det här fast besluten att inte hata Margaret White”. Om den sympatin fördjupar berättelsen eller tar udden av hennes hot är en fråga som serien själv väcker.

Arbetet utanför Flanagans krets är det starkaste svaret på anklagelsen om att hon fastnat i en typ. I den första säsongen av The Pitt spelade hon Lily Bradley, mamma till en högskolestudent som fått hjärndöd efter att ha tagit studiepiller spetsade med fentanyl. Tillsammans med sin man måste hon besluta om livsuppehållande behandling ska avslutas. Hon medverkade i sju avsnitt, och tittarna lyfte särskilt fram hur naturlig sorgen kändes.

Carrie är hittills hennes största möjlighet att visa upp sig. Serien består av åtta avsnitt och släpptes i sin helhet den 7 oktober 2026. Summer H. Howell spelar Carrie White och Sloyan hennes mor, tillsammans med Siena Agudong, Amber Midthunder och Matthew Lillard. King är exekutiv producent. Margaret har tidigare spelats på film av Piper Laurie och, 2013, av Julianne Moore. Sloyan är den första som får åtta timmar på sig att förklara henne.

Nästa möte blir återigen med Flanagan. The Exorcist: Martyrs, som han skrev och regisserade för Universal med Scarlett Johansson i huvudrollen, går upp på bio den 12 mars 2027. Sloyan säger att hon har ”ett mycket litet avtryck” i filmen och att det hon fick en glimt av på inspelningsplatsen var ”det läskigaste jag har sett honom göra”. Efter Margaret White kan en liten roll i en skräckfilm vara precis den motvikt karriären behöver.