Ari Emanuel kallar stämningen mot Paramount-Warner-fusionen ”skräp” och säljer affären som Hollywoods räddning

Hollywoods mäktigaste agent tar nästan aldrig offentlig ställning när två studior han förhandlar mot försöker bli en — hans hävstång bygger på att alla köpare sitter kvar vid bordet. Så när Ari Emanuel i tryck argumenterar för att Paramount borde få sluka Warner Bros. Discovery är det mindre en juridisk åsikt och mer en signal om hur existentiell branschens affärsmakare nu anser frågan om skala vara. När mannen som säljer talang till högstbjudande börjar lobba för färre budgivare har industrins matematik förändrats.

I en debattartikel i The Wall Street Journal, som först uppmärksammades av Deadline, lade Emanuel sin tyngd bakom Paramounts planerade förvärv av Warner Bros. Discovery och avfärdade den antitruststämning som försöker blockera affären som “skräp”. Hans kärnpåstående är att fallet “inte ens på långa vägar speglar verkligheten” och ignorerar de snabbast växande krafterna i branschen — Amazon, A24, Lionsgate, Netflix, YouTube, videospel och, som han uttryckte det, “allt annat på en skärm”.

Argumentet presenteras som ett försvar av konkurrens snarare än en attack mot den. “Antitrustlagar kan inte vara ett verktyg för att lösa tvister, oavsett om de används av en demokrat eller republikan”, skriver Emanuel, och varnar för att tjänstemännen “säger att de skyddar konkurrensen” medan “deras handlingar hotar att förstöra den.” Det är en slående inversion: tillsynsmyndigheterna, enligt honom, är monopolens omedvetna allierade, och fusionen är marknadens botemedel.

Rekommenderad läsningAdam Aron säger ”tack, men nej” till åklagarna och satsar med AMC på en större Paramount-Warner

Emanuel är inte en neutral part. Som vd för WME Group och TKO Group Holdings sitter han högst upp i agentur- och liveeventmaskineriet som ett större, solvent Paramount skulle mata. Hans “rädda Hollywood”-argumentation sammanfaller också snyggt med köparens egen: David Ellisons Paramount har förbundit sig till en teatralisk-först-position som Emanuels klienter — filmskapare som fortfarande vill ha dukar, inte bara flöden — har all anledning att jubla över.

På andra sidan står delstatsåklagarna som Emanuel försöker skämma ut till reträtt, och som argumenterar för att en sammanslagning av två av de sista stora innehållsbiblioteken till en ägare kommer att minska konkurrensen om talang, löner och publik. Hans debattartikel förvandlar en rättssalsstrid till en opinionskampanj, där privat makt lutar sig mot offentliga tillsynsmyndigheter genom ledarsidan.

De specifika detaljer han vill att tillsynsmyndigheterna ska väga in finns i det finstilta: en affär på cirka 110 miljarder dollar, ett löfte om minst 30 biografpremiärer per år, ett 45-dagars exklusivitetsfönster. För en agent vars förmögenhet vilar på att studior bjuder mot varandra är argumentet för att minska antalet köpare ett tecken i sig — Emanuel har bestämt att ett räddat Hollywood är värt mer för honom än ett trångt.

Taggar: Paramount, Warner Bros. Discovery, David Ellison, konkurrensrätt, mediefusion, Ari Emanuel

Mer som detta

Tolv delstater tar Paramount-Warner-affären till federal domstol för att stoppa den i tid

Feltheimer stöttar Paramount-Warner-fusionen: ett större Paramount+ är kund för Lionsgate, inte rival

Oregon backar och det sista delstatshindret för fusionen Paramount-Warner faller

Jane Fonda åberopar Ted Turners CNN för att vända stjärnkraften mot fusionen Paramount–Warner

Arkivarier varnar: en fusion mellan Paramount och Warner skulle lägga filmhistorien i ett fåtal händer

Warner Bros. stämmer Amazon för att ha värvat HBO-chefer och avslöjar hur lite makt bolaget har kvar