Filmer

I A Talent for Murder låter Helen Mirrens Patricia Highsmith sin förläggare planera ett mord

Martha O'Hara
Lägg till oss på Google

Pressbilden gör det mesta av jobbet på egen hand. Helen Mirren som Patricia Highsmith håller en lång dolk upprätt med båda händerna, bladet lyft tätt intill ansiktet; hon bär en vit skjorta knäppt upp i halsen under en brun stickad väst. Bakom henne, ur fokus, sitter Alden Ehrenreich i mörkbågade glasögon och tittar på henne och kniven. En vägglampa lyser bärnstensgult i ett hörn och resten av rummet sjunker in i ett varmt halvmörker. Bilden placerar en kriminalförfattare och ett vapen i samma ruta, och det är nästan hela premissen för A Talent for Murder.

Anton Corbijns film, som Joanna Murray-Smith har bearbetat från sin egen pjäs Switzerland, skickar ett ungt sändebud från Highsmiths förlag i New York till hennes avskilda hus i Schweiz med ett enda uppdrag: att övertala författaren att skriva ännu en roman om Tom Ripley. Hon går bara med på att fundera på saken om han hjälper henne att tänka ut ett mord som aldrig skulle upptäckas, och boken de börjar hitta på lånar snart från hans eget liv. Efter premiären i Nordamerika och visningarna i Tyskland fortsätter thrillern ut i världen, just när Highsmiths bedragare är aktuell igen tack vare Steven Zaillians serie Ripley.

YouTube video

Rollbesättningen avslöjar vilken film Corbijn ville göra. Mirren har byggt sin sena karriär på verkliga kvinnor med offentliga ansikten, och Highsmith, som flyttade till en liten schweizisk ort på 1980-talet och drog sig allt längre bort från världen, är den minst sympatiska av dem. Mirren har inte försökt mjuka upp henne. ”Hon var inte alls en trevlig människa i slutet av sitt liv”, sa hon till nyhetsbyrån AFP under festivalen i Toronto, och menade att det vore ”en björntjänst att försöka slipa bort de vassa kanter hon verkligen hade”. Ehrenreich, Tony-vinnare med en filmografi som sträcker sig från Solo: A Star Wars Story till Fair Play och Weapons, får den knepigare uppgiften: enligt AV Club spelar han både den nervöse nybörjaragenten och den Ripley-liknande gestalten i centrum av romanen som de två hittar på. Olivia Cooke, känd från House of the Dragon, spelar Clementine, den unga amerikanskan som Edward träffar på tåget och som snart blir romanstoff.

Corbijn kom till filmen från fotografin, som fotograf åt Joy Division och U2, och ryktet kring hans långfilmer, från Control till The American och A Most Wanted Man, vilar till stor del på hur de ser ut. Det här är hans första spelfilm på 11 år, påpekar Screen International, och han har anlitat en filmfotograf känd för textur: Robbie Ryan, återkommande medarbetare till Andrea Arnold och Yorgos Lanthimos, som enligt Screen filmade på film och ger berättelsen ”en dyster värme”. Recensionerna beskriver en film med två klimat. Den verkliga historien stannar i snön runt Highsmiths schweiziska hus; romanen som växer fram flyttar till Rom och italienska palats, med scenografi av Dimitri Capuani och kostym av Gabriella Pescucci, och kritikern på Austin Chronicle medgav att Ryan filmar palatsen på ett sätt som fick honom att sucka av förtjusning.

Premissen bryr sig mindre om vem som dör än om vem som skriver det. Edward anländer med vetskapen om att det förra sändebudet från kontoret i New York aldrig kom tillbaka; Austin Chronicle noterar att hans kostymer fortfarande hänger i gästrummet. Hon avfärdar nykomlingen som en simpel praktikant, enligt Screen, men när de två börjar spinna på den hypotetiska boken står den unge redaktören för de bästa idéerna, hämtade ur hans egen biografi och från arvtagerskan han mötte på vägen. Upplägget antyder en film om författarskap som medskyldighet: romanförfattaren behöver en mördares fantasi, och beundraren som vill ha en ny Ripley kan visa sig ha mer av den än hon. TheWrap kallade filmen ”ett spänt och lekfullt litet kammarspel som leker med mordgåtans form”.

Det är den läsning som materialet erbjuder, och kritikerna är långt ifrån säkra på att filmen lever upp till den. Screen International kallade den en besvikelse och skrev att ”filmens överdrivna finurlighet till slut tröttar i stället för att fängsla”, medan The Film Stage avfärdade den som ”definitionen av kompetent medelmåttighet”. Även den mer välvilliga AV Club noterade att Corbijn inte riktigt lyckas skaka av sig det teatrala i en berättelse som nästan helt utspelar sig i ett hus, priset för att filmatisera en pjäs byggd kring två rollfigurer. Dessutom finns en fråga som filmen aldrig behöver svara på: hur mycket av detta är Highsmith? Handlingen utspelar sig under hennes sista levnadsår, men intrigen är påhittad, och Austin Chronicle talar om ett porträtt som tar sig stora friheter med fakta. Den som hoppas på en biografi över författaren till Främlingar på tåg får en thriller som lånar hennes namn och hennes humör, inte hennes liv.

Helen Mirren as Patricia Highsmith sits at a desk in front of bookshelves in A Talent for Murder (2026)
Helen Mirren as Patricia Highsmith in A Talent for Murder (2026)

Kring Mirren, Ehrenreich och Cooke finns Juliet Stevenson som Peggy, en släkting till Clementine, samt James Faulkner och Bríd Brennan. Murray-Smith, den australiska dramatikern vars Switzerland hade amerikansk premiär på Geffen Playhouse, har skrivit manuset. Bland producenterna finns Gabrielle Tana, Mickey Liddell, Pete Shilaimon, Troy Lum och Andrea Occhipinti, vars italienska bolag Lucky Red samproducerar med Zurich Avenue, Lunar Pictures och LD Entertainment; FilmNation Entertainment sköter den internationella försäljningen. Filmen är 106 minuter lång och har åldersgränsen R i USA.

A Talent for Murder hade världspremiär som galavisning på Toronto International Film Festival den 14 september 2026, och Bleecker Street och LD Entertainment släppte den på amerikanska biografer den 23 oktober. I Sverige har filmen biopremiär den 13 november 2026, en vecka före Storbritannien och Irland, där den kommer den 20 november.

Skådespelare

Foto: The Movie Database (TMDB)

Taggar: , , , , ,

Lägg till oss på Google

Diskussion

Det finns 0 kommentarer.