Eugene Levy, komikern som fick sitt stora erkännande först med Schitt’s Creek

Eugene Levy

Photo: Desmond Herzfelder / CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Född	17 december 1946 Hamilton, Ontario, Kanada
Yrke	Skådespelare, komiker och manusförfattare
Känd för	Hitta Doris, American Pie, På andra sidan häcken
Priser	Emmy · Grammy · New York Film Critics Circle Award för bästa manliga biroll · Generalguvernörens pris för scenkonst · Companion av Kanadas orden · Canadian Screen Award

Eugene Levy har tillbringat större delen av sitt yrkesliv med en min som om han hellre skulle vara någon annanstans. Han ser ut som en man som fastnat i någon annans dåliga idé, och i årtionden anlitade Hollywood honom för att stå bredvid stjärnan och reagera. Det märkliga med hans sena karriär är att samma min numera bär hela programmet. Apple skickar honom jorden runt just för att han inte vill åka, och en man som säger att han inte längre behöver arbeta fortsätter att tacka ja till mer jobb.

Den motsägelsen är inte så paradoxal som den först verkar. Hans obekvämhet på film var alltid något som skrivits fram, i sketchrum och improviserade filmer där han hade betydligt större kontroll än vad reaktionsbilderna antydde. Många tittare som känner honom som pappan i American Pie har ingen aning om att han var med och skrev fyra av Christopher Guests mockumentärer, eller att han delar en Grammy för en sång från en av dem.

Han växte upp i centrala Hamilton i Ontario, där han föddes den 17 december 1946 i en judisk familj. Hans mamma Rebecca hade kommit till Kanada från området Gorbals i Glasgow; hans pappa Joseph var förman på en bilfabrik. På Westdale Secondary School valdes han till elevrådsordförande, och när någon klottrade ordet ”Jew” på hans valaffischer vägrade han att ta ner dem. På McMaster University, där han tog en examen i sociologi 1969, var han vice ordförande i studenternas filmstyrelse och träffade den blivande regissören Ivan Reitman.

Genombrottet kom via en musikal. I uppsättningen av Godspell i Toronto 1972 hämtades hela ensemblen från den lokala teaterscenen. Bland de medverkande fanns Levy, Martin Short, Gilda Radner, Andrea Martin, Dave Thomas och Victor Garber, med Paul Shaffer som musikalisk ledare. Därefter stod Levy på Second City-scenen i Toronto och medverkade i SCTV, sketchserien som sändes mellan 1976 och 1984. Hans Earl Camembert, en trög och lättstött nyhetsankare i programmets nyhetsinslag, blev en förlaga till mycket av det som följde: en man med anspråk på värdighet som försvarar den illa. Han spelade också loungkomikern Bobby Bittman och dragspelaren Stan Schmenge.

Hollywood ville för det mesta ha honom i biroller. Han dök upp i Ett päron till farsa!, i Ron Howards Splash och i Steve Martins version av Brudens far. Bara två gånger stod hans namn ovanför filmtiteln: i Ärthjärnan – beväpnad och livsfarlig!, mot sin vän från SCTV John Candy, och långt senare i The Man, med Samuel L. Jackson. Rollen som gjorde honom igenkänd för en yngre publik kom 1999, då han i American Pie spelade Noah Levenstein, pappa till Jason Biggs rollfigur. De frispråkiga samtalen om sex blev filmens mest plågsamma vapen. Han återvände till rollen ända fram till 2012.

Det viktigare arbetet pågick någon annanstans. Tillsammans med Guest skrev han manus och spelade i Waiting for Guffman, Best in Show, A Mighty Wind och For Your Consideration – filmer som byggde på ramar snarare än färdiga manus, där dialogen växte fram framför kameran. I A Mighty Wind spelade han Mitch Cohen, en känslomässigt instabil folksångare som återförenas med sin gamla musikpartner för en enda konsert, och gjorde karriärens sorgligaste rollprestation. Den gav honom New York Film Critics Circle Award för bästa manliga biroll, och titelmelodin, som han skrev tillsammans med Guest och Michael McKean, belönades med en Grammy.

Det är den motsägelse som historieskrivningen ofta hoppar över. Mainstreamfilmen fortsatte att anlita Levy för roller som tog vara på så lite av hans förmåga som möjligt. Mellan Guest-filmerna spelade han den generade pappan eller den klantige sidekicken i studiokomedier som Fullt hus igen och The Man – filmer som använde hans tajming som en ljudeffekt och inte visade några spår av författaren bakom Earl Camembert eller Mitch Cohen. Det krävdes en serie han själv skapade för att rätta till bilden.

Serien var Schitt’s Creek, som han skapade tillsammans med sonen Dan Levy för CBC och Pop TV. Den sändes mellan 2015 och 2020, med Levy i rollen som Johnny Rose, en videobutiksmagnat som förlorar sin förmögenhet och flyttar in med familjen på ett motell i den lilla stad han en gång köpte på skämt. Premissen vände upp och ner på hans gamla rollfigur: Johnny är den enda av familjen Rose som behåller fattningen, och Levy gjorde den sansade rollen till ett lågmält porträtt av anständighet. Familjen var också en familj på riktigt. Dottern Sarah Levy spelade servitrisen Twyla, och hans bror Fred var producent. I september 2020 tog den sista säsongen hem priser i samtliga komedikategorier på Emmygalan – som första komediserie någonsin – med vinster för Catherine O’Hara, Dan Levy och Annie Murphy och, för Eugene, priset för bästa manliga huvudroll i en komediserie.

Hans andra akt har varit utan manus. Sedan 2023 har han lett och varit exekutiv producent för The Reluctant Traveler på Apple TV+, en reseserie vars skämt ryms i titeln: Levy föredrar öppet att vara hemma, men programmet skickar ändå iväg honom. Han har kallat det en ”känslomässigt givande upplevelse”, samtidigt som han medgett att han inte längre behöver arbeta. Upplägget har en svaghet: en berömd man som muttrar på lyxhotell bjuder på ett ganska bekvämt slags obekvämhet, och avsnitten är som bäst när skämtet får klinga av. Den tredje säsongen, som hade premiär den 19 september 2025, visade det med ett eftermiddagsbesök på Windsor Castle. Där pratade Prince William med Levy om saknaden efter sin mormor och beskrev 2024 som det svåraste året han någonsin haft. Levy lyssnade mest, och det blev seriens bästa tv.

Levy gifte sig 1977 med Deborah Divine, som har arbetat med tv-produktion, och tillsammans uppfostrade de Dan och Sarah i Toronto. Hans utmärkelser är till stor del kanadensiska: Governor General’s Performing Arts Award 2008, utnämningen till Order of Canada 2011 och befordran till Companion 2022, liksom en plats på Canada’s Walk of Fame. En stjärna på Hollywood Walk of Fame följde 2024, samma år som han och Dan ledde Emmygalan tillsammans. Han utsågs till hedersborgmästare i Pacific Palisades 2021 och förlorade sitt hem där i skogsbranden i januari 2025.

I år har han mest framträtt som vittne till sin egen historia, i Marty, Life Is Short, Netflix-dokumentären om Martin Short, och i You Had to Be There, en film om uppsättningen av Godspell i Toronto. I juni 2026 förnyade Apple The Reluctant Traveler för en fjärde säsong på åtta avsnitt, och Levy höll fast vid sin roll och sade att han efter tre säsonger ”nästan hade accepterat, om än motvilligt” att programmet bygger på att han säger ja. Något premiärdatum har inte meddelats. Vid 79 års ålder har komedins mest motvillige man fortfarande inte hittat något skäl att säga nej.