Dan Levy, Schitt’s Creek-skaparen som följde upp Emmyrekordet med sorg och gangstrar

Dan Levy

Photo: Patrick.suechan / CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Född	9 augusti 1983 Toronto, Ontario, Canada
Yrke	Skådespelare, manusförfattare, regissör och producent
Känd för	Happiest Season, Haunted Mansion, Admission
Priser	4 Emmy · 2 Canadian Screen Award · Member of the Order of Canada

De flesta som vinner allt under en och samma kväll ägnar resten av karriären åt att försöka göra om bedriften. Dan Levy valde en annan väg. Efter att en komediserie han skapade tillsammans med sin pappa sopat hem priser under den amerikanska tv-världens största kväll lämnade han formeln bakom framgången. Han gjorde en stillsam film om en änkling, ledde en matlagningstävling som bara fick en säsong och skrev sedan in sig själv i en kriminalkomedi om en gay pastor som utpressas av maffian. Frågan som hängt över hans karriär har aldrig varit om han kan få folk att skratta. Det handlar om huruvida mannen som skapade David Rose kan få publiken att följa med honom till platser dit David Rose aldrig skulle gå.

Hittills har hans svar varit att fortsätta framåt. Big Mistakes, Netflix-serien han skapat tillsammans med Rachel Sennott och själv spelar huvudrollen i, har redan fått en andra säsong. Levy beskriver den som en berättelse med ett slut i sikte. Det är typiskt för honom. Han är en planerare i en bransch som belönar improvisatörer, och planen har alltid varit att gå vidare innan någon ber honom göra det.

Daniel Joseph Levy, son till komikern Eugene Levy och Deborah Divine, växte upp i Toronto. Han föddes den 9 augusti 1983 i ett hem där både jul och chanukka firades. Hans pappa är jude och hans mamma protestant, och själv firade han bar mitzva. Att växa upp med en av Kanadas mest välkända komediskådespelare som pappa var, enligt Levy själv, ingen genväg. Han gick på North Toronto Collegiate Institute och studerade sedan filmproduktion vid York University och Ryerson University – en utbildning för någon som ville förstå hur en tv-serie byggs upp, inte bara hur man själv syns i den.

Ändå började det med att synas i tv. Levy var en av de sju ursprungliga programledarna för MTV Live på MTV Canada och blev ett välbekant ansikte som programledare för The After Show tillsammans med Jessi Cruickshank, liksom för dess avknoppningar, däribland The Hills: The After Show och The City: Live After Show. Programmen byggde på snabba reaktioner på andras tv-innehåll, vilket visade sig vara bra träning för en manusförfattare. Han skrev, producerade och medverkade också i sin egen julspecial för MTV, Daniel Levy’s Holi-Do’s & Don’ts, ledde sändningar från röda mattan, arbetade med CTV:s bevakning av vinter-OS i Vancouver 2010 och bar den olympiska elden under en sträcka av fackelstafetten. Efter fem år lämnade han MTV Canada 2011.

Skådespelarrollerna under den perioden var små. Han spelade en filmproducent i fyra avsnitt av Degrassi: The Next Generation, medverkade i thrillern Cyberstalker och hade en biroll i Admission, komedin med Tina Fey och Paul Rudd. Inget av det pekade mot vad som skulle komma härnäst.

Det som kom härnäst var ett produktionsbolag. 2015 grundade Levy Not a Real Company Productions tillsammans med sin pappa och producenterna Andrew Barnsley och Fred Levy. Bolagets första projekt blev Schitt’s Creek på CBC. Premissen – en förmögen familj som förlorar allt och tvingas bo i en småstad de en gång köpt på skämt – lät som en fars om att få vad man förtjänar. Levy skrev den som något varmare. Han skapade serien tillsammans med Eugene Levy, spelade den lättretlige och imagefixerade sonen David Rose och omgav sig med sin pappa, sin syster Sarah Levy, Catherine O’Hara, Annie Murphy och Chris Elliott.

Serien växte långsamt, och sedan tog den fart på allvar. Mycket av dess anseende bygger på ett beslut Levy fattade om själva staden: han skrev fram en plats där homofobi helt enkelt inte existerar. David är pansexuell, hans förhållande med Patrick behandlas med samma allvar som alla andra kärleksrelationer i serien, och ingen rollfigur straffas för att älska någon. Levy har sagt att Davids sexuella tvetydighet väckte stora frågetecken i delar av USA och att det var just sådana frågor som lockade honom. Tidigt uppfattade vissa tittare valet som naivt. I den sista säsongen framstod det som ett ställningstagande.

Han bestämde också när serien skulle ta slut. I mars 2019 meddelade Levy att den sjätte säsongen skulle bli den sista och kallade möjligheten att avsluta serien på teamets egna villkor för ett ovanligt privilegium. Den sista säsongen fick 15 Primetime Emmy-nomineringar. 2020 blev Schitt’s Creek den första komediserien att vinna i alla fyra stora skådespelarkategorier under ett och samma år, och den första komedi- eller dramaserien att ta hem alla sju stora priser. Levy vann för komediserie, manlig biroll, manus och regi och blev den första personen att vinna i alla fyra kategorierna under ett år. Serien hade redan gett honom Canadian Screen Awards för bästa komediserie och manus, och arbetet med den gav honom sammanlagt fyra priser.

Den offentliga bild av Levy som växte fram under de åren – den vänlige sonen som delar scen med sin pappa – utelämnar hur skarp han kunde vara. 2017 började han leda The Great Canadian Baking Show tillsammans med Julia Chan på CBC. När en kritiker på The Globe and Mail recenserade det första avsnittet beskrev hen Levy som ”fey”. Levy kallade ordet stötande, ansvarslöst och homofobiskt. Tidningens läsarombudsman svarade att kritikern inte hade känt till att Levy var gay och hade menat att han verkade tillgjord, men medgav samtidigt att ord förändras i de grupper de berör. Levy fortsatte en andra säsong och slutade 2019 med hänvisning till schemakrockar. Händelsen visade något som skulle få betydelse senare: han tänker inte spela den trevliga programledaren om priset är att låta ett skällsord passera som en beskrivning.

Samma instinkt präglade hur han använde sitt inflytande när Schitt’s Creek blev ett streamingfenomen. Sommaren 2020 började han läsa Indigenous Canada, en kostnadsfri onlinekurs från University of Alberta. Han tipsade sina följare om kursen, ledde tolv direktsända samtal med kursens lärare och gäster och lovade att matcha donationer till universitetets Faculty of Native Studies upp till 25 000 dollar. 2023 utsågs han till Member of the Order of Canada. I motiveringen lyftes både hans arbete för 2SLGBTQI+-grupper och hans insatser för att utveckla kanadensisk tv fram.

Åren efter Emmy-framgångarna gör den kritiska bilden mer komplicerad – och mer intressant. Levy skrev 2021 på ett övergripande avtal med Netflix, efter ett tidigare treårigt avtal med ABC Signature, och under den första delen av den perioden tackade han ja till andras projekt. Han ingick i ensemblen i Paul Rudnicks HBO-film Coastal Elites, som spelades in på distans under pandemin. I februari 2021 var han programledare för Saturday Night Live, med Phoebe Bridgers som musikalisk gäst. Han spelade John, vännen som får Kristen Stewarts rollfigur att tänka klart i Happiest Season, en guide i Disneys Haunted Mansion, Andy Warhol i Jerry Seinfelds Unfrosted och Mr Molloy, den krävande skrivlärare som Maeve träffar i USA, i den sista säsongen av Sex Education.

Hans egna projekt fick en tuffare start. The Big Brunch, en matlagningstävling han skapade och ledde för HBO Max med domarna Sohla El-Waylly och Will Guidara, gav kockar chansen att vinna 300 000 dollar men lades ned efter en säsong på åtta avsnitt. Good Grief, hans första långfilm som manusförfattare och regissör, fick begränsad biopremiär i slutet av 2023 innan den kom till Netflix. Han spelar Marc, en man som sörjer sin make, spelad av Luke Evans, och försöker hålla ihop vänskapen med rollfigurerna som spelas av Ruth Negga och Himesh Patel under en resa till Paris. Kritikerna var oeniga. Peter Debruge på Variety uppskattade filmens uppriktighet, medan Brian Tallerico på RogerEbert.com skrev att Levy var naturlig framför kameran men fortfarande sökte sin röst som regissör. The Hollywood Reporter tyckte att filmen var mer uppriktig än berörande. Filmen har de brister som långfilmsdebuter ofta har, men den är också det tydligaste uttrycket för vad Levy ville göra efter familjen Rose: ta komedins ömhet och se om den håller även utan skämten.

Samma spänning följde honom upp på branschens största scen. I september 2024 ledde han den 76:e Primetime Emmy-galan tillsammans med Eugene Levy. Vissa recensenter berömde pappans och sonens lediga samspel och värme; andra, däribland Variety, tyckte att kvällen var händelselös och att värdarna var trevliga men lätta att glömma. Levy hade blivit en artist som tv-branschen litade på för sin viktigaste kväll, och recensionerna antydde att det förtroendet inte automatiskt ledde till överraskningar.

Bakom kameran fortsatte han att bygga vidare. Genom sitt produktionsbolag producerade han Lilith Fair: Building a Mystery, Ally Pankiw-dokumentären om musikfestivalen som grundades av Sarah McLachlan och hade premiär på Toronto International Film Festival 2025. Han gjorde också rösten till Joel i den animerade filmen Smurfs. Inget av projekten var ett manifest, men båda passade in i ett mönster av lojalitet mot kanadensiska samarbetspartner och berättelser om grupper som byggt något på egna villkor.

Big Mistakes är projektet som till sist prövar frågan som följde Levy ut ur Schitt’s Creek. Netflix tog upp serien 2025 som en del av avtalet med honom. Först var tanken att den skulle bli ett skyltfönster för Levy och Rachel Sennott som syskon, men när Sennotts HBO-komedi I Love LA fick en serieorder tog Taylor Ortega över rollen som hans syster. Levy är seriens showrunner och spelar Nicky, en öppet gay pastor som tillsammans med sin riktningslösa syster Morgan utpressas in i den organiserade brottslighetens värld. Laurie Metcalf spelar deras mamma, och Abby Quinn, Boran Kuzum och Jack Innanen ingår i huvudensemblen. Serien spelades in i New Jersey och de åtta avsnitten släpptes den 9 april 2026. Recensionerna var mer positiva än för Good Grief, och serien låg två veckor på Netflix globala topp tio-lista för engelskspråkig tv. I maj 2026 meddelade Netflix att serien får en andra säsong och att bolaget tecknat ett nytt first-look-avtal med Levy. Han har beskrivit serien som en berättelse med formen av fem säsonger och en sista bild som redan finns i hans huvud.

Året förde också med sig en förlust. Catherine O’Hara, som spelade hans mamma Moira Rose i sex säsonger, dog den 30 januari 2026, 71 år gammal. Vid den 78:e Primetime Emmy-galan i september inledde Levy In Memoriam-inslaget tillsammans med Annie Murphy och Macaulay Culkin. Tillsammans mindes de kvinnan som spelat deras mamma på skärmen. Levy sa att lärdomen hon gett honom var att lita på hennes instinkter, eftersom hon alltid låg flera steg före och alla andra skulle lära sig att hinna ikapp. Det påminde om hur mycket av seriens magi han delat med människorna omkring sig – och hur noga han fortfarande är med att ge dem erkännande.

Utanför tv-rutan delar Levy sin tid mellan Toronto och Los Angeles. Han har kallat London, där han bodde 2005, sin favoritstad. Han har varit öppen med att han är gay sedan han var 18 år och har sagt det rakt ut; 2019 utsåg Queerty honom till en av sina Pride50-profiler. Han håller sitt privatliv till största delen för sig själv, och det är genom sitt arbete han för fram det han vill säga offentligt.

Nästa steg är en andra säsong av Big Mistakes, där Levy återigen håller i tyglarna som manusförfattare, producent och huvudrollsinnehavare. Det är den första långsiktiga satsningen på en värld skapad av Dan Levy som inte är Schitt’s Creek, och de tidiga siffrorna tyder på att publiken är beredd att följa med. Mannen som en gång planerade sin egen sorti från en succé måste nu göra något svårare: stanna kvar tillräckligt länge för att bygga en ny.