Vera Miles sa nej till Hitchcocks stjärnplan – men Psycho blev kvar

Vera Miles

Photo: Lustre Crème Shampoo / Public domain, via Wikimedia Commons

Född	23 augusti 1930 Boise City, Oklahoma, United States
Yrke	Skådespelerska
Känd för	Psycho, Förföljaren, Mannen som sköt Liberty Valance

Det mest kända Alfred Hitchcock sa om Vera Miles var ett klagomål. Hon blev gravid, berättade han för François Truffaut, ”precis före rollen som skulle göra henne till stjärna. Efter det tappade jag intresset. Jag fick aldrig tillbaka rytmen med henne.” Rollen var huvudrollen i Studie i brott, en film han hade format som ett skyltfönster för henne och som i stället gjordes med Kim Novak. Miles egen version var kortare och utan synligt sår: ”Han ville göra mig till en superstjärna, men jag var helt enkelt inte intresserad.”

Mellan de två meningarna ryms en karriär som Hollywood aldrig riktigt har vetat var den ska sorteras. Två filmer med John Ford, tre samarbeten med Hitchcock, en rad familjefilmer för Disney och fyra decennier i tv. Ändå minns man henne för en enda roll: Lila Crane, systern som går upp till huset på kullen i Psycho eftersom ingen annan gör det. Sedan Pat Hitchcock, regissörens dotter, dog är hon den sista levande skådespelaren ur den rollistan.

Till och med hennes födelsedag behövde rättas. Christopher McKittrick, vars biografi Vera Miles: The Hitchcock Blonde Who Got Away kom ut förra året, gick igenom folkräkningslängder, en ankomstlista från 1958 och en skilsmässoakt och kunde visa att Vera June Ralston föddes i Boise City i Oklahoma den 23 augusti 1930, inte 1929, som uppslagsverken hade skrivit i ett halvsekel. Familjen flyttade snart tillbaka till Kansas. Hon växte upp i Pratt och Wichita, arbetade nätter som telexoperatör på Western Union och tog examen från Wichita North High School 1948. Samma år kröntes hon till Miss Kansas och kom fyra i Miss America. Eftersom Hollywood redan hade en skådespelerska som hette Vera Ralston behöll hon efternamnet från sin förste man, stuntmannen Bob Miles.

Los Angeles väntade inte på henne. Det blev statistroller utan namn i förtexterna, bland annat som körflicka i Two Tickets to Broadway, en musikal med Janet Leigh, kvinnan vars syster hon skulle spela nio år senare. ”Jag blev avskedad av de bästa studiorna i stan”, sa hon en gång. Ett kontrakt med Warner Bros. gav henne Tarzan’s Hidden Jungle mot Gordon Scott, som hon senare gifte sig med, och Hitchcock prövade henne i tv som en instabil ung brud i ”Revenge”, pilotavsnittet av Alfred Hitchcock presenterar.

Sedan kom 1956. Ford gav henne rollen som Laurie Jorgensen i Förföljaren, flickan som väntar i åratal på Jeffrey Hunter medan John Wayne letar längs gränsen. Hitchcock gav henne Rose Balestrero i Fel man, hustrun som går sönder medan Henry Fondas oskyldigt anklagade musiker mals genom rättsapparaten. Av de två är det den mest skrämmande insatsen. Och den minst sedda.

År 1957 band Hitchcock henne vid ett personligt femårskontrakt, och pressen fick höra att hon skulle efterträda Grace Kelly, som hade lämnat filmen för Monaco. Studie i brott skulle bevisa det. Inspelningen drog ut på tiden, Miles blev gravid och rollen gick till Novak. När Miles var ledig igen höll Hitchcock fast vid sin nya stjärna. Tre år senare gav han henne ändå Lila Crane, och när Janet Leighs Marion har försvunnit ur Psycho är det Lila, otålig, praktisk och orädd inför låsta dörrar, som driver filmen ner i källaren.

Omslaget till hennes biografi använder den vanliga etiketten, Hitchcockblondinen som kom undan, och den vanliga berättelsen följer med: dålig tajming, en sårad regissör, en karriär som stannade av. Den versionen smickrar Hitchcock mer än den beskriver Miles. Årtionden senare, när hon gjorde reklam för en uppföljare, sa hon till tidningen The Spokesman-Review att Hitchcock ”hade lite av ett Pygmalionkomplex” och att hon hade tackat nej till förvandlingen. Priset var verkligt. Hon fick aldrig den prestigefilm som höjer en skådespelerskas värde, och en stor del av 1960-talet gick till Disneykomedier och gästroller i tv. Men det hon tackade nej till var uppdraget att bli en andra Grace Kelly. Ett nej är inte samma sak som en förlust.

Ford kallade tillbaka henne 1962 till Mannen som sköt Liberty Valance, där hon spelar Hallie, kvinnan som uppvaktas av både John Wayne och James Stewart och vars val bär filmens dom över hur Västern tämjdes. Resten av årtiondet tillhörde tv: Bortom mörkret, första avsnittet av The Fugitive, två avsnitt av The Alfred Hitchcock Hour. För Disney gjorde hon Follow Me, Boys! med Fred MacMurray. I Hellfighters spelade hon mor till Katharine Ross, som bara var nio år yngre, och hennes scener som Waynes hustru i De gröna baskrarna hamnade på klippbordet. År 1973 mötte hon Peter Falk i Columbo som en kosmetikadrottning som begår mord.

År 1983 återvände hon till Lila, numera Lila Loomis, i Psycho II, vid Anthony Perkins sida; de var de enda stjärnorna från originalet som kom tillbaka. Sedan följde tre avsnitt av Mord och inga visor, det sista 1991, och thrillern Separate Lives från 1995 blev hennes sista roll. Därefter lämnade hon branschen och offentligheten.

Miles har varit gift fyra gånger: med Bob Miles, som hon har två döttrar med; med Gordon Scott, far till sonen Michael; med skådespelaren Keith Larsen, far till sonen Erik; och under en kort tid med filmaren Robert Jones. Hon är medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. När Jessica Biel förberedde sig för att spela henne i Hitchcock, filmen från 2012 om inspelningen av Psycho, var det Miles barnbarn, skådespelaren Jordan Essoe, som träffade henne.

Det rättade födelsedatumet och den första fullständiga biografin är de senaste ändringarna i hennes historia, och båda pekar åt samma håll: bort från kvinnan som förlorade Studie i brott, mot den som själv bestämde vad hon inte skulle bli. Vid varje visning av Psycho är det fortfarande hennes hand som sträcker sig mot stolen i källaren.

Utvalda filmer

Taggar: skådespelare, skådespelerskor, Alfred Hitchcock, Psycho, John Ford, Vera Miles

Relaterade personer

Janet Leigh

Alfred Hitchcock

Rosamund Pike

Reese Witherspoon

Kirsten Dunst

Uma Thurman