Tom Skerritt (1933–2026), skådespelaren som spelade auktoriteten så att Hollywoods rebeller hade någon att trotsa

Tom Skerritt

Photo: Gage Skidmore / CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons

Född	25 augusti 1933 Detroit, Michigan
Död	21 oktober 2026 (93)
Yrke	Skådespelare och regissör
Känd för	Alien, Top Gun, Kontakt
Priser	2 Emmy · National Board of Review Award för bästa manliga biroll · 2 Saturn Award · Western Heritage · Mary Pickford · National Board of Review Award for Best Supporting Actor

Kapten Dallas klättrar in i Nostromos ventilationsschakt med en eldkastare och kommer aldrig tillbaka. Det är scenen där Alien lämnar över berättelsen till Sigourney Weaver, och Tom Skerritt hyste aldrig något agg över att vara den som röjdes ur vägen för att ge henne plats. ”Publiken vill att hon ska få tag på katten och ta sig därifrån”, sade han om scenen flera decennier senare. Under sex decennier inom film och tv hade han oftast samma uppgift: befälhavaren, sheriffen, prästen, fadern – den stadiga auktoritetsfiguren som någon annans berättelse tar spjärn mot.

Skerritt har avlidit av naturliga orsaker, meddelade familjen i ett uttalande som beskrev en man som allmänheten främst hade sett i uniform: ”Medan världen kände Tom genom hans enastående skådespelarkarriär kände vi honom för hans humor, nyfikenhet, vishet, generositet och den kärlek han förde in i våra liv.” I åratal kom porträtten av honom fram till samma slutsats: att han var en av sin generations mest underskattade skådespelare. Själv godtog han aldrig premissen. ”Jag har egentligen aldrig brytt mig om det där med att vara en stor filmstjärna”, sade han till en radiostation i Seattle när han, i slutet av 80-årsåldern, äntligen fick bära en långfilm.

Thomas Roy Skerritt var en Detroitson, yngst av barnen till hemmafrun Helen och affärsmannen Roy. Han föddes i staden den 25 augusti 1933. Efter Mackenzie High School tog han värvning i USA:s flygvapen i hopp om att få se världen. Han hade inte de färdigheter som krävdes för att bli pilot och tillbringade större delen av sina fyra år som klassificeringsspecialist vid Bergstrom Field i Austin, Texas. G.I. Bill bekostade studierna vid Henry Ford College, där hans bror undervisade i engelska, därefter vid Wayne State University och slutligen UCLA. Där ville han bli författare eller regissör och började spela teater, delvis för att komma över sin blyghet.

En uppsättning av The Rainmaker fångade bröderna Terry och Denis Sanders intresse. De höll på att förbereda en lågbudgetfilm om Koreakriget. Skerritt lämnade UCLA utan examen för att göra sin filmdebut som sergeant i War Hunt, som hade premiär 1962 med John Saxon i huvudrollen, Sydney Pollack i en roll i filmen, Francis Ford Coppola i en okrediterad roll och Robert Redford i sin första film. Skerritt såg jobbet som en sorts utbildning i ett annat yrke. ”Jag tänkte: ’Det här är ju ett fantastiskt sätt att lära sig regissera, att vara med och faktiskt uppleva hur en film blir till’”, sade han till Film Comment 2016.

1960-talet blev en lärotid i tv, ofta i uniform eller till häst: Combat!, Twelve O’Clock High, Gunsmoke, Bonanza, The Fugitive och en ung Mark Twain i ett avsnitt av Death Valley Days från 1968. Ett gästframträdande i My Favorite Martian 1963 gav honom en roll mitt emot Ray Walston, som tre decennier senare skulle dyka upp som återkommande skådespelare i Skerritts egen serie.

Robert Altman gav honom sedan rollen som Duke Forrest, kirurgen från Georgia i M*A*S*H, trea i rollistan efter Donald Sutherland och Elliott Gould. Filmen inleds med att Duke och Hawkeye stjäl en jeep, men Duke var en av de få rollfigurer som inte följde med över till tv-serien som kom efteråt. Skerritt tillskrev Altman den lärdom han bar med sig under resten av sitt yrkesliv. ”Han fick mig tidigt att förstå att man inte kunde göra fel, så länge man försökte”, sade han i Mitchell Zuckoffs muntliga biografi om regissören. ”Det värsta som kunde hända var att man gjorde bort sig. Och som skådespelare måste man först och främst vara beredd att göra just det.”

Året därpå ställde han upp för sin vän Hal Ashby och tog över en liten roll som motorcykelpolis i Harold and Maude efter att en olycka på inspelningsplatsen tvingat en annan skådespelare att hoppa av. När han fick frågan om hur han ville bli krediterad valde han Martin Bormann, Hitlers försvunne ställföreträdare. ”Ingen fick någonsin reda på vad som hände med den killen”, mindes han. ”Jag tror att han flyttade till Oakland och blev motorcykelpolis.”

Karriären tappade fart. Han arbetade med Altman igen i Thieves Like Us, spelade en bankrånare – trea i rollistan efter Angie Dickinson och William Shatner – i Roger Cormans Big Bad Mama och medverkade tillsammans med Shatner och Ernest Borgnine i skräckfilmen The Devil’s Rain. Hans agent Meyer Mishkin sade till Los Angeles Times 1978 att Skerritt hade fastnat i en rad obskyra europeiska westernfilmer. Samtidigt tog han åt sig äran för rollen som fick karriären på rätt spår igen: Wayne, maken till Shirley MacLaines pensionerade ballerina i The Turning Point. För rollen fick han National Board of Reviews pris för bästa manliga biroll 1977.

Det som följde formade hans identitet på vita duken. Bara 1978 spelade han Strawberry, Vietnamveteranen som misstar en polisräd för ett bakhåll i Cheech and Chongs Up in Smoke, och pappan till den unga konståkaren i Ice Castles. Till en början tackade han nej till Alien, eftersom han var rädd att alla pengar skulle gå till specialeffekter, men ändrade sig när han fick höra att Ridley Scott skulle regissera. Han bad att få se Scotts debutfilm, The Duellists, och fick se den redan nästa dag. ”Den var ett mästerverk”, sade han i en dokumentär från 2001. ”Då var jag tvungen att göra Alien.” Han stod först i rollistan, före Weaver, som kaptenen som dör först.

David Cronenberg gjorde honom till sheriff Bannerman i The Dead Zone 1983, en roll som Roger Ebert särskilt lyfte fram. Tony Scott gav honom rollen som de flesta fortfarande brukade stanna honom för: kommendörkapten Mike ”Viper” Metcalf, chefsinstruktör på Miramar-skolan där Tom Cruises Maverick utbildas, i Top Gun 1986. Han spelade Rebecca Howes stilige chef Evan Drake i den sjätte säsongen av Cheers, och i Steel Magnolias gestaltade han Drum Eatenton, pappa till Julia Roberts blivande brud och gift med Sally Field. Clint Eastwood använde honom som den frånvarande fadern till Charlie Sheens rollfigur i The Rookie.

På 1990-talet fick han den huvudroll på film som han sällan hade erbjudits. Som sheriff Jimmy Brock i David E. Kelleys Picket Fences, CBS-dramat om märkliga händelser i Rome i Wisconsin, stod han för lugnet mitt i stadens galenskap. Ray Walston spelade den lokala domaren. Skerritt vann en Emmy för bästa manliga huvudroll i en dramaserie 1993, nominerades igen året därpå och fick dessutom två Golden Globe-nomineringar. Samma år som serien började gav Robert Redford, hans motspelare i den första filmen tre decennier tidigare, honom rollen som pastor Maclean, den flugfiskande presbyterianske fadern i A River Runs Through It. I Variety stod det att han ”på ett lågmält sätt blottlägger den kärleksfulla kärnan bakom den gängliga ytan”. Cameron Crowe använde honom som Seattles borgmästare i Singles, och i Robert Zemeckis Contact spelade han David Drumlin, vetenskapsrådgivaren som tar Jodie Fosters plats i maskinen.

Etiketten ”underskattad” smickrar båda sidor och förklarar ingendera. Skerritts filmografi rymmer sin beskärda del utfyllnad, däribland Poltergeist III, och Mishkin-intervjun visar hur karriären nästan försvann efter M*A*S*H. Mer talande är hur hans signaturroller är uppbyggda. Dallas dör så att Ripley kan ta ledningen. Viper är institutionen som Maverick måste vinna över. Drumlin tar hjältinnans plats och sprängs i luften för det. Hollywood förbisedde inte Skerritt; man anlitade honom just för hans stadga, eftersom den gjorde huvudpersonens uppror tydligt. Oavsett om han nekades stjärnstatus eller stillsamt tackade nej till den stöder fakta båda tolkningarna, och själv argumenterade han bara för den senare.

Auktoritetsrollerna fortsatte att komma. År 2000 spelade han Will Kane, den sheriff som Gary Cooper gjorde berömd, i en tv-version av High Noon. Han var också flottkaptenen som ger Bruce Willis order i Antoine Fuquas Tears of the Sun, en senator i The West Wing och en partisk domare i Law & Order: Special Victims Unit. Han spelade den bortgångne familjepatriarken William Walker i Brothers & Sisters, där han för andra gången var gift på skärmen med Sally Field, och Nate Fords far i Leverage, en roll som gav honom ett Saturn Award. Seth MacFarlane lät honom spela sig själv i Ted. Han återförenades med sin Picket Fences-kollega Lauren Holly i Field of Lost Shoes, där han spelade Ulysses S. Grant, och med sin Alien-kollega Harry Dean Stanton i Lucky, Stantons sista film, 2017.

Alltmer av hans engagemang riktades norrut. Skerritt slog sig ned i Seattletrakten och grundade TheFilmSchool tillsammans med Stewart Stern, manusförfattaren till Rebel Without a Cause, för att utbilda författare och regissörer utanför Los Angeles. 2012 startade han och arméveteranen Evan Bailey Red Badge Project, som använder berättarworkshoppar för att hjälpa veteraner med posttraumatisk stress, ångest och depression. Han grundade också Heyou Media, en digital mediekanal i Seattle, regisserade tv-filmer som Divided by Hate och blev, delvis inspirerad av Redford-filmen, en förkämpe för Reflections of the River, en dokumentärserie om tillståndet i USA:s floder. ”Berättelser är det enda som har varit begripligt i den här branschen”, sade han på Henry Ford College.

Sedan fick han 2021 en film att bära på sina axlar: East of the Mountains. S.J. Chiro regisserade filmen efter David Gutersons roman, där Skerritt spelar Ben Givens, en pensionerad hjärtkirurg och nyligen änkling med obotlig cancer. Han kör ut i Kaskadbergen med sin hund och ett hagelgevär, utan att berätta för sin dotter, spelad av Mira Sorvino, om diagnosen. Guterson hade flera år tidigare sagt till honom att han ville ha Skerritt i filmen om boken någon gång blev film. Skerritt var också exekutiv producent, och insatsen gav honom en Satellite Award-nominering. 2022 tilldelade International Press Academy honom sitt hederspris Mary Pickford Award.

Hans sista långfilm var Broke, Carlyle Eubanks rodeodrama som hade premiär i juni 2025. Där spelar han Cliff mot Wyatt Russell som en avdankande broncryttare, tillsammans med Dennis Quaid och Mary McDonnell. I maj 2026 tog Paramount tillbaka Top Gun på biograferna för 40-årsjubileet och lät Viper återvända till bioduken. Den 25 augusti fyllde Skerritt 93 år.

Han var gift tre gånger: med Charlotte Shanks, som han fick tre barn med, från 1957 till 1972; med Sue Oran, mor till hans son Colin, från 1977 till 1992; och från 1998 med Julie Tokashiki, som han fick dottern Emiko med. Han avled den 21 oktober 2026, 93 år gammal. Han efterlämnade sin hustru, sina fem barn, fem barnbarn och två barnbarnsbarn. I familjens uttalande räknades det upp vad han brydde sig om, och skådespeleriet fanns inte med: fantasi, berättande, samhällsinsatser, veteraner, naturen och ”att hjälpa andra att hitta och dela sina egna röster”.

Det sista hade hans karriär övat in hela tiden. Veteranernas workshoppar och filmskolan han var med och startade i Seattle byggdes för att fungera utan honom i bild – och det var trots allt den roll han alltid spelade bäst.