Sol, strand och en handfull tonåringar som blir förälskade: mer behöver en italiensk sommarkomedi i princip inte för att fungera. Under Ricciones sol (2020), regisserad av Niccolò Celaia och Antonio Usbergo, utspelar sig i Riccione i Emilia-Romagna. En grupp ungdomar blir snabbt vänner under semestern och trasslar in sig i kärlek och relationsbekymmer. Berättelsen är lättsam och rör sig sällan utanför det man redan väntar sig. Den vill vara trevligt sällskap, och en bit på väg räcker det.

Handlingen kretsar kring Ciro, spelad av Cristiano Caccamo, och hans vänner, bland dem Marco (Saul Nanni) och Vincenzo (Lorenzo Zurzolo). Ludovica Martino spelar Camilla och Isabella Ferrari spelar Irene. Andrea Roncato är Gualtiero, Luca Ward är Lucio, Davide Calgaro är Furio, Fotinì Peluso är Guenda och Matteo Oscar Giuggioli är Tommy. Tio namn på rollistan, och det märks. Många roller kan ge bredd, men då måste varje figur få något eget att göra, och det är svårt att upptäcka här. Tyngdpunkten ligger hos huvudpersonerna, medan flera av de andra mest tycks finnas till för att fylla stranden.

Det bästa med idén är sommaren som tidsram. Några veckor vid havet är en bekväm ram för en berättelse: vänskaper knyts fort, känslor växer sig större än de borde och allt har ett slutdatum. Den brådskan hade kunnat ge filmen puls. Nu tas den mest för given, och tonåringarnas bekymmer hanteras så lättviktigt att de sällan blir mer än en skugga över stranddagen. Det är sympatiskt att filmen inte predikar. Men den gräver heller inte, och jag har svårt att säga vad den vill berätta om kärlek eller vänskap, utöver att båda hör sommaren till.

Mitt största problem är förutsägbarheten. Upplägget avslöjar nästan allt redan i beskrivningen: en grupp unga människor, en semesterort, flyktiga förälskelser och relationsstrul. Mönstret känner publiken igen från otaliga sommarkomedier, och filmen verkar lita på det igenkännandet i stället för att försöka överraska. En lättsam komedi behöver inga stora omvälvningar. Den behöver ändå en känsla av att något faktiskt kan gå fel, och den känslan uteblir. Riccione blir därmed mer en solig fond än en plats där något står på spel.

Skådespelarna får arbeta med mycket begränsat material. Caccamo bär Ciro genom berättelsen med ett lugn som är lätt att tycka om, men rollen ger honom få tillfällen att visa något oväntat. Saul Nanni och Lorenzo Zurzolo är sympatiska som Marco och Vincenzo, även om figurerna känns skissade snarare än färdigritade. Ludovica Martinos Camilla och Isabella Ferraris Irene hör till de roller som hade tålt mer utrymme; här blir de mest avstamp för ungdomarnas egna historier. Roncato och Ward representerar de äldre i en film som i första hand handlar om de unga, och deras figurer fungerar som en bakgrund att spegla ungdomen mot.

Genren är komedi och romantik, och tonen är därefter. Filmen vill vara luftig, med små inslag av allvar kring de ungas relationer, men allvaret får aldrig växa till något som stannar kvar. Skämten är till för stunden, och det samma gäller känslorna. Det kan vara en medveten ambition, att göra en sommar som går att se utan att anstränga sig. Då blir frågan om stunden är tillräckligt rolig eller tillräckligt gripande för att bära två timmar, och där tvekar jag. Jag skrattar sällan högt och rörs sällan på riktigt.

Den trånga stranden är filmens mest användbara tillgång. Så många människor på så liten yta betyder att ingen kan dra sig undan, att blickar möts och att småprat och missförstånd sprids fort. Det skapar en naturlig motor för en berättelse om vänskap och förälskelse. Men miljön gör bara halva jobbet. För att den ska kännas levande måste figurerna ha något att vilja, och för många av dem är det oklart vad det skulle vara. Resultatet är en strand full av folk där man bara lär känna några få.

Under Ricciones sol är ingen katastrof. Den är lättsmält, trevligt spelad och har ett tydligt öga för sommarens stämning. Men den tar för få risker och förlitar sig för mycket på att miljön ska göra jobbet. Den som vill ha ett par timmars salt och sol kan hitta det här. Den som vill ha något som sätter sig kvar efter sluttexterna får leta på annat håll.