Name: I Play Rocky
Genre: Drama, History
Released: 2026-11-06T00:00:00+00:00
Cast: Anthony Ippolito, AnnaSophia Robb, Matt Dillon, P.J. Byrne, Toby Kebbell

Stillbilden som Amazon MGM Studios valt för att sälja I Play Rocky innehåller nästan ingenting nytt. En grå tröja, sliten och fläckig. En svart stickad mössa. Lindade händer, höjda över huvudet. Bakom dem en mulen himmel och klocktornet på Philadelphias stadshus. Allt hör till Rocky, och mannen som bär det är inte Sylvester Stallone utan Anthony Ippolito, som spelar honom.

Det är hela idén med Peter Farrellys film. I Play Rocky är ett biografiskt drama om hur en okänd skådespelare skrev Rocky och vägrade sälja manuset om han inte fick spela huvudrollen, och den är av nödvändighet byggd av en bild som publiken redan äger. Filmen breddas till biografer i hela USA den här månaden, och recensionerna från festivalturnén har delat sig längs en enda fråga: om en omsorgsfull kopia av en berömd film kan ha ett eget utseende och en egen mening.

En likhet gjord av en skådespelare, inte av mjukvara

Rollbesättningen är filmens första formbeslut. Ippolito, som spelade en ung Al Pacino i The Offer, miniserien om tillkomsten av Gudfadern, blev aldrig kallad till provspelning. Han berättade för Associated Press att han spelade in material på egen hand och skickade det oombedd. Enligt Farrelly avslutade bandet sökandet innan det börjat: ”Vi skulle göra en världsomspännande sökning, vi gjorde den aldrig.” Det som övertygade honom var en distinktion. Ippolito, sade han, ”gjorde ingen karikatyr av Stallone eller Rocky, och han kände till skillnaden”.

Den distinktionen väger tyngre här än i de flesta biografiska filmer, eftersom ansiktet på duken måste stå bredvid ett ansikte som varje åskådare redan ser framför sig. Ippolito beskrev uppgiften som att han behövde ”skala bort kändisskapet”. AnnaSophia Robb, som spelar Stallones första fru Sasha Czack, sade till AP att han lagt ”ungefär ett och ett halvt år” på att gå in i rollen. På Slashfilm kallade Bill Bria resultatet ”bevis A mot Hollywoods begär efter digital föryngring”. Läst som form är det filmens starkaste argument: en likhet byggd av en skådespelare och inte av mjukvara.

En inspelning berättad genom sina maskiner

Farrelly slog igenom med burleska komedier tillsammans med brodern Bobby innan Green Book tog honom till Oscarsgalan, och I Play Rocky hör till den andra fasen: en sann historia riktad till en bred publik. Peter Gambles manus är till stor del en krönika om produktionslogistik. Enligt Variety flyttar producenterna inspelningen till Philadelphia för att kunna filma utan fackföreningar, använder den nyutvecklade Steadicam-kameran för att glida uppför trappan till Philadelphia Museum of Art och skickar Stallone in i ett kylrum för att slå på frusna köttstycken. The Film Stage noterar att det är första gången en skådespelare spelar Steadicams uppfinnare Garrett Brown.

Det är projektets mest intressanta material, eftersom det behandlar utseendet i Rocky som en produkt av dess begränsningar: lite pengar, riktiga gator, en ny kamera. Variety beskriver hur Stallone avvisar en erfaren boxningskoreograf eftersom matcherna i hans filmer enligt honom såg likadana ut, och i stället arbetar fram slagen med Carl Weathers, här spelad av Stephan James. Ljudet följer samma logik av epok och ersättning: musiken är skriven av Dave Palmer, vid sidan av flera nya sånger av Andrew Bird, och Bria lyfter fram de sjuttiotalslåtar som filmen använder.

Där kopian blir platt

Invändningarna kommer precis här. I TheWrap kallade Chase Hutchinson filmen ett ”simulakrum”, ”platt filmat utan någon visuell textur, utom när den försöker efterlikna klassikerns utseende”. Har han rätt är de enda bilderna med karaktär i I Play Rocky lånade. Bria, som berömde huvudrollen, tyckte att återskapandena av scener ur Rocky liknar fanservice mer än drama, och att Andrew Birds sånger, lagda över de ömma scenerna mellan Stallone och Sasha, blir ”skärande sockersöta”.

Owen Gleiberman, som i Variety hyllade filmen som en ”skickligt byggd” publikfavorit, pekar på en större lucka: filmen tar för givet, utan att riktigt dramatisera det, att Rocky, ”en Frank Capra-fabel pudrad med sjuttiotalets smuts”, förändrade Amerika. Studioantagonisten, Tracy Letts Sandy Maddox, är en fiktiv sammanslagning av flera chefer. Och mannen i centrum står utanför: enligt AP var Stallone inte involverad utöver ett samtal med Farrelly, och han ger ut sina egna memoarer, The Steps. Hans omdöme var generöst och torrt: ”Den är fantastisk. Och grabben gjorde ett jättebra jobb. Det här är så märkligt. Sånt brukar man göra när man är död och borta.”

Rollistan och premiärerna

Matt Dillon spelar Stallones far Frank Stallone Sr. P.J. Byrne och Toby Kebbell är producenterna Irwin Winkler och Robert Chartoff, Jay Duplass är regissören John G. Avildsen, Kiki Seto spelar Talia Shire och Robert Morgan Burgess Meredith. Toby Emmerich, Christian Baha och Farrelly har producerat. Filmen är drygt två timmar lång och hade premiär på filmfestivalen i Toronto i september.

Anthony Ippolito as Sylvester Stallone in I Play Rocky from 2026 — Anthony Ippolito as Sylvester Stallone in *I Play Rocky* (2026)

Amazon MGM Studios släppte I Play Rocky på utvalda biografer i USA den 6 november och breddar den till hela landet den 20 november, efter att originalet Rocky gått på bio igen den 7–11 november för att fira 50-årsjubileet. Någon svensk biopremiär är ännu inte bekräftad.

Filmen kan bygga upp mössan, lindorna och himlen över Philadelphia på nytt. De höjda armarna tillhör fortfarande den tidigare filmen, och varje recension hittills har mätt hur nära kopian kommer dem.