Filmer

One Last Shot avslutar Scott Adkins trilogi i en enda tagning – och visar äntligen Dolph Lundgren

Jun Satō
Lägg till oss på Google

Affischen till One Last Shot placerar Scott Adkins och Dolph Lundgren framför Capitoliums kupol: en flagga, ett ljuddämpat gevär och en orange eldkvast i bildens ena kant. Enligt kritikerna som har recenserat filmen utspelar den sig på en betydligt mindre monumental plats. En smutsig bomb under talet om tillståndet i nationen samlar Joint Chiefs i en enda säkerhetsanläggning. En avhoppad före detta Navy SEAL tar över den och vill använda deras biologiska data för att ta sig in i landets robotförsvarsnätverk. Affischen säljer in något storslaget. Filmen, att döma av recensionerna, handlar om en byggnad, en avspärrning och ett team som försöker ta sig in.

Skillnaden är viktig eftersom hela serien vilar på ett enda formgrepp. James Nunns filmer, där Adkins spelar Navy SEAL-soldaten Jake Harris, är klippta så att de ska se ut som en enda obruten tagning, med klippen dolda snarare än borttagna. Speltid och berättartid löper samman, vilket innebär att de tre filmerna bara täcker ett par dagar i Harris liv. Den här filmen, som marknadsförs som seriens avslutning, tar vid några timmar efter slutet på One More Shot. I en sådan här filmserie är kameran inte en stil som lagts ovanpå handlingen. Den är handlingens måttband.

YouTube video

Rollbesättningen känns som ett bokslut. Adkins spelar Harris som en man vars krafter börjar sina: The Last Thing I See beskriver honom som utmattad och angelägen om att bara få komma hem till familjen, innan amiral Mulholland kallar in honom i anfallsteamet och ger honom en andra, hemlig order om att döda mannen bakom maktövertagandet. Den mannen är Elliot Carter, spelad av Steven Cree – en gammal vän som en gång tog en kula för Harris. Mulholland hade nämnts i den förra filmen men aldrig synts till. Att låta Lundgren gestalta honom är ett litet men genomtänkt grepp i seriens utformning: rösten i andra änden av linjen får en kropp, och kommandokedjan har till slut någon högst upp.

Nunn har regisserat alla tre filmerna, Jamie Russell har skrivit serien och Tim Man, som The Last Thing I See uppger, har ansvarat för fightkoreografin. Upplägget har förblivit detsamma: begränsade budgetar, avgränsade inspelningsplatser och en ensam hjälte som rör sig genom dem. Det förra kapitlet spelades till största delen in nattetid på London Stansted Airport, efter att passagerarna hade gått hem. Ambitionen ligger i planeringen, inte i utgifterna, och Cinapse beskriver resultatet just så och skriver att ”filmen är bländande, särskilt med tanke på den begränsade budgeten”.

Recensenterna beskriver hur tempot skiftar inom samma formspråk. The Last Thing I See skriver att första halvan vecklar ut sig ”i ett mer eftertänksamt och avvägt tempo, medan kameran följer gruppen när de försöker ta sig in i anläggningen”, innan actionsekvenserna tar över. Cinapse räknar upp miljöerna som kameran rör sig genom: rum, korridorer, en fyrhjuling och en båt. Båda nämner slagsmålen mellan Adkins och Kane Kosugi, som spelar Lee, och The Last Thing I See lyfter särskilt fram en ATV-jakt som hålls samman i en enda tagning. Den officiella trailern, som släppts av Sonys hemmabioetikett, har både Adkins och Lundgren i titeln.

Formgreppet sätter också gränser för vad filmen kan göra anspråk på. En tagning som ska kännas obruten bygger fortfarande på dolda klipp, så kontinuiteten är en illusion som skapas i klippningen. Recensionerna betraktar den som ett hantverk snarare än ett bevis på något. Samma kritiker är mer svala inför resten. Cinapse tycker att Adkins hamnar i bakgrunden under stora delar av första halvan, att Lundgren bara får några minuters skärmtid och att skurken hade behövt en till actionstjärna i Adkins klass, liksom One More Shot hade Michael Jai White. Recensenten pekar också på välbekanta handlingsinslag och övertydliga politiska budskap. The Last Thing I See noterar att filmen tar upp lojalitet, krigsvinster och en stat som överger sina soldater utan att ta ställning i någon av frågorna, och att tempot sackar just i de partierna. Capitolium på affischen lovar en stor skala. En avspärrad anläggning är berättelsens verkliga omfång.

En bild ur actionthrillern One Last Shot, regisserad av James Nunn 2026
En bild ur One Last Shot (2026), regisserad av James Nunn

I rollistan finns också Hannah Ware som Elena Torres, Neil Linpow, Ray Fearon och Tom Dunne. Enligt TMDB hör Sky Cinema och Signature Films till produktionsbolagen, medan Sony Pictures Entertainment hanterar filmens hemmavideorelease. One Last Shot har åldersgränsen R och är cirka 98 minuter lång. I USA släpptes den digitalt i HD och på DVD den 22 september 2026, via bland annat Amazon Video och iTunes. Någon amerikansk biopremiär finns inte angiven. Filmen håller sig därmed till direkt-till-video-formatet, där Cinapse placerar serien bland de mest ambitiösa actionfranchiserna.

Om det här verkligen är sista rundan slutar serien där den började: med en man, en byggnad och en kamera som vägrar titta bort tillräckligt länge för att låta honom vila.

Rollista

Bilder: The Movie Database (TMDB)

Taggar: , , , , ,

Lägg till oss på Google

Diskussion

Det finns 0 kommentarer.