Jack Grealish, yttern för 100 miljoner pund som gick tillbaka till Everton för att känna sig önskad igen

Jack Grealish

Photo: Hameltion / CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Född	10 september 1995 Birmingham
Yrke	Fotbollsspelare
Titlar	Champions League 2022-23 · Premier League ×3 · FA Cup 2022-23 · Supercupen i fotboll 2023 · Finalist i EM 2020 · Premier League ×3
Individuella priser	UEFA Champions League · Premier League · FA Cup · UEFA Super Cup · Finalist i UEFA Euro 2020

Två gånger på tretton månader har Jack Grealish packat väskan i klubben som betalade en tresiffrig miljonövergångssumma för honom och kört till Merseyside, där ingen ber honom vara något annat än sig själv. Han har vunnit allt Manchester City kunde lägga i hans händer, men meningen han tog till när han återvände till Everton i september handlade om att känna sig älskad – av en tränare och en publik. Det är den verkliga berättelsen om hans karriär: en fotbollsspelare skapad för hängivenhet, som tillbringade fyra säsonger i världsfotbollens mest precisa maskineri och kom ut med medaljerna, men utan vissheten om att han betydde något.

Hängivenheten började i Solihull, några kilometer från Villa Park. Grealish föddes i Birmingham och växte upp som Villa-supporter i en irländsk-katolsk familj: mor- och farföräldrar från grevskapet Dublin, Gort i grevskapet Galway och Sneem i grevskapet Kerry, katolska skolor i Solihull och fyra år med gaelisk fotboll i John Mitchel’s i Warwickshire GAA mellan tio och fjorton års ålder. Hans familj bär också på egna sorger. Hans lillebror Keelan dog i plötslig spädbarnsdöd, nio månader gammal, när Jack var fyra. Hans syster Hollie har cerebral pares, och han har kallat henne sin bästa vän. Det finns till och med en tråd tillbaka till klubben han avgudade: hans farfars farfar Billy Garraty vann FA-cupen med Aston Villa under edvardiansk tid.

Grealish föddes den 10 september 1995 och började i Villas akademi som sexåring, efter en period i Highgate United. Som 16-åring satt han på bänken i en Premier League-match mot Chelsea. En utlåning till Notts County 2013–14 gav honom 39 matcher i League One och fem mål. Bland dem fanns en löpning förbi tre försvarare mot Gillingham som visade vad hans spel gick ut på: låg tyngdpunkt, bollen tätt intill fötterna, försvarare som lockades fram och sedan lämnades bakom. Tillbaka i Villa spelade han hela FA-cupfinalen 2015, som 19-åring. Villa förlorade med 4–0 mot Arsenal, några veckor efter att han spelat fram Fabian Delph till segermålet i semifinalen mot Liverpool.

De följande fyra åren blev ett test på om talangen skulle överleva personen som bar på den. Bilder där han såg ut att inhalera lustgas ledde till en offentlig varning från Tim Sherwood, och efter en utekväll i nordvästra England skickade Rémi Garde honom till träning med U21-laget. Säsongen 2015–16 slutade med nedflyttning, och Grealish avslutade den med ett rekord ingen vill ha: sexton framträdanden, sexton förluster. I juli 2017 spräckte en armbåge från Tom Cleverley under en träningsmatch inför säsongen hans njure – en skada som han senare beskrev som livshotande. I mars 2019 fick han sedan lagkaptensbindeln. Villa vann tio ligamatcher i rad. Grealish blev slagen bakifrån av en planstormare i matchen mot Birmingham City, men gjorde segermålet i samma match, och efter en seger i kvalfinalen mot Derby County tog klubben steget upp igen.

Säsongen 2019–20 är den som Villas supportrar fortfarande brukar hänvisa till. Grealish blev fälld 167 gånger, fler än någon annan spelare under en enskild Premier League-säsong, gjorde tio mål i alla turneringar och nätade på säsongens sista dag mot West Ham. Målet höll kvar ett lag byggt för nedflyttning i högsta serien. I oktober därpå gjorde han två mål och spelade fram till ytterligare tre i 7–2-segern mot regerande mästarna Liverpool. Vid det laget hade de barnstora benskydden, strumporna nedrullade till anklarna och jämförelserna med Paul Gascoigne gjort honom till en av Englands mest igenkännliga fotbollsspelare utanför den traditionella eliten.

Den 5 augusti 2021 värvades han av Manchester City för en rapporterad övergångssumma på 100 miljoner pund – då den dyraste övergången någonsin för en engelsk spelare – och skrev på ett sexårskontrakt som löpte till juni 2027. Han tog tröja nummer 10, som blivit ledig efter Sergio Agüero. Den första säsongen gav en Premier League-titel och ett erkännande av att det varit ”mycket svårare” än han föreställt sig att anpassa sig till Pep Guardiolas fotboll. Kevin De Bruyne hävdade att engelska spelare var enkla måltavlor, medan İlkay Gündoğan sa att delar av medierna ”missförstod Grealish totalt”.

Den andra säsongen gav tvivlarna ett kort men fullständigt svar. Under trippelsäsongen 2022–23 blev Grealish den balanserande pusselbiten på Citys vänsterkant. Inför den första semifinalen i Champions League hade han skapat 35 målchanser i turneringen den säsongen, ett rekord för en engelsk spelare, och efter returen som City vann med 4–0 mot Real Madrid kallade The Guardian honom ”bländande”. Han spelade hela Champions League-finalen mot Inter i Istanbul, vann FA-cupen och sin andra Premier League-titel, och BBC beskrev honom som nästan omöjlig att peta i de stora matcherna. Firandet efteråt, dokumenterat från flygplanstrappor till öppna bussar, bekräftade den andra sidan av hans rykte. Säsongen därpå tillkom UEFA Super Cup, där han satte sin straff i straffläggningen mot Sevilla, klubblags-VM och en tredje ligatitel.

Den kritiska tolkningen av hans City-år handlar mindre om talang än om hur väl han passade in. Guardiolas yttrar förväntas hålla bredden och släppa bollen tidigt; Grealishs styrka är att ta emot den, dra ned tempot, locka fram frisparkar och vänta på passningen som bryter en försvarslinje. I ett system som sätter kontrollen främst såg den pausen ut som trygghet 2023 och som tvekan efteråt. I alla turneringar gjorde han 159 framträdanden för City och stod för 17 mål, varav tolv i Premier League. Säsongen 2024–25 gjorde han bara ett ligamål och lämnades utanför truppen till klubblags-VM 2025. Guardiola berömde hans professionalism offentligt; laguppställningarna sa något kyligare. Jämförelserna med Gascoigne, som var avsedda som en komplimang, hjälpte honom inte heller. De målade upp en disciplinerad och hårt arbetande ytter som en livsnjutare vars bästa dagar alltid var på väg att ta slut.

På landslagsnivå berättade England en liknande historia. Grealish representerade Irland upp till U21-nivå innan han valde England i september 2015, vann Toulon-turneringen med U21-landslaget och debuterade i A-landslaget mot Danmark i september 2020. I EM 2020 hoppade han in mot Tyskland och var delaktig i båda målen när England vann med 2–0 på väg mot finalen. I VM 2022 gjorde han mål mot Iran och firade genom att vifta med armarna, precis som en ung City-supporter med cerebral pares, Finlay, hade bett honom göra. Han gallrades bort från den slutliga EM-truppen 2024, och hans 39:e landskamp – där han gjorde sitt fjärde mål – kom i oktober 2024.

Everton erbjöd det City inte kunde: ett lag byggt kring honom. När han lånades ut i augusti 2025 spelade han fram till båda målen i sin första start, mot Brighton. Det var den första målgivande passningen i en tävlingsmatch på Hill Dickinson Stadium, och Grealish utsågs till månadens spelare i Premier League i augusti – första gången i karriären han fick utmärkelsen. Hans segermål på övertid mot Crystal Palace satte stopp för lagets svit på nitton matcher utan förlust, och i december kom ytterligare ett segermål, mot Bournemouth. Sedan drabbades han av en stressfraktur i foten i 1–0-segern på Villa Park den 18 januari 2026. Operationen satte punkt för säsongen, som han avslutade med två mål och sex assist på tjugo ligamatcher, och grusade alla chanser att komma med till VM 2026.

Sommaren gav en sista glimt av City-versionen av Grealish. Han spelade andra halvlek i Community Shield-matchen som City förlorade med 3–0 mot Arsenal och byttes in sent i Premier League-premiären mot Bournemouth. Den 1 september 2026 återvände han till Everton på ett säsongslångt lån, tillbaka under David Moyes, och talade öppet om hur mycket tränarens och supportrarnas förtroende betydde för honom. Hans första framträdande den nya säsongen kom som inhoppare mot Manchester United, då han ersatte Brennan Johnson.

Utanför fotbollen har Grealish varit tillsammans med Sasha Attwood sedan de träffades i skolan, när de var sexton. Deras dotter, Mila Rose, föddes den 27 september 2024. I hans offentliga bakgrund finns också ett nio månader långt körförbud och böter på 82 499 pund för två fall av vårdslös körning 2020, böter från Villa för brott mot nedstängningsreglerna och ett inbrott i hans hem i Cheshire i december 2023. Han har sagt att han, om fotbollen inte hade fungerat, gärna hade arbetat som klubbpromotor på Ibiza eller Teneriffa.

Det som återstår är en säsong med en tydlig slutpunkt. Hans City-kontrakt löper ut i juni 2027, vilket gör den här säsongen i Everton till den sista då frågan om spelaren för 100 miljoner pund kan ställas på någon annans villkor. Emiliano Martínez har en gång kallat honom den mest talangfulla spelare han någonsin sett. Som 31-åring, skadefri igen och återigen önskad, har Grealish nio månader på sig att visa om talangen någonsin var problemet – eller om det bara handlade om klubben.

Taggar: sport, athletes, premier league, fotbollsspelare, manchester city, Aston Villa, pep guardiola, Everton, Jack Grealish, David Moyes