Elijah Canlas – filippinske skådespelaren som vägrar välja mellan allvar och komedi

Elijah Canlas

Photo: Unknown / CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Född	16 augusti 2000 Manila, Filippinerna
Yrke	Skådespelare
Priser	Gawad Urian-priset för bästa manliga skådespelare · FAMAS-priset för bästa manliga skådespelare · Asian Film Festival (Rom), bästa manliga skådespelare · Harlem International Film Festival, bästa manliga skådespelare · EDDYS för bästa manliga skådespelare · Pista ng Pelikulang Pilipino, juryns specialpris

Katski Flores ville inte ha honom till scenerna där Edgar är äldre. Regissören till Edjop tyckte att Elijah Canlas var för ung för att spela Edgar Jopson som vuxen – studentledaren vid Ateneo som lämnade ett bekvämt familjeliv, gick under jorden och dödades av militären. Canlas hade bara erbjudits tonårsscenerna, några få sidor. Först bad han att få läsa hela manuset, eftersom han, som han själv uttryckte det, inte tar en roll utan att ha läst allt. Sedan gjorde han ett skärmtest med protesmakeup. Flores var den sista i teamet att bli övertygad, och det som fick henne att ändra sig var ett fotografi: med ålderssminket på såg han, sade hon, kusligt lik Jopsons polisfoto.

Den där lilla viljeinsatsen säger det mesta om hans karriär. Canlas säger att han väljer roller utifrån två frågor: om de utmanar honom och om de har någon personlig, social eller politisk tyngd. Flores har berömt honom för att ha tagit sig an rollen som revolutionär utan att räkna på hur många fans han kunde förlora. Men samma år som Edjop gick upp på bio dök han också upp som intrigmakare i Victor Villanuevas komedi Drags to Riches, släppt under Pride-månaden, och som en son som till slut ger igen med ett spratt mot sin pappa, som brukar lura honom på varje födelsedag, mot John Arcilla i en komedi av Veronica Velasco. Den seriösa skådespelaren och komikern är en och samma person – och han vägrar välja.

Familjen kallar honom Jelo. Han är den näst äldste av Rommel och Lyn Canlas tre söner, och Elijah Luiz Madiclum Canlas föddes i Manila den 16 augusti 2000, i ett hem där teatern fanns före skolan: hans mamma hade varit ballerina och scenskådespelare i Bacolod, och alla tre pojkarna – Jerom, Elijah och den yngste, JM – kom själva att börja skådespela. Han gick låg- och mellanstadiet på Statefields School i Bacoor i Cavite, läste teaterkonst vid Philippine High School for the Arts, gick klart gymnasiet på MINT College och studerar filippinsk konst vid University of the Philippines Manila mellan inspelningarna.

Han var fjorton när han debuterade som en av de fyra unga huvudrollerna i Sundalong Kanin, ett bidrag till Cinemalaya regisserat av Janice O’Hara, och fortfarande för ung för efterfesterna när hans kortfilm Contestant #4 visades på QCinema-festivalen. Den audition som verkligen betydde något gick dåligt första gången: kring debuten provfilmade han för huvudrollen i ett projekt som då hette Son of God, men fick nej eftersom rollen var tänkt för en pojke som såg ut som en spansk munks mestisbördige son. Fyra år senare satte han sig ner med regissören Jun Robles Lana, eftersom han letade efter en talangmanager. Lana sade, utan att Canlas hade frågat, att han kunde spela huvudrollen i hans nästa film.

Den filmen var Kalel, 15, inspelad i svartvitt och handlade om en femtonåring som får veta att han är hivpositiv. Jaclyn Jose och Eddie Garcia spelade runt honom. Filmen hade premiär på Tallinn Black Nights och gav honom en rad priser för en och samma rollprestation: bästa manliga skådespelare vid Gawad Urian, kritikerpriset från Manunuri ng Pelikulang Pilipino, vid FAMAS Awards, Asian Film Festival i Rom och Harlem International Film Festival. CNN Philippines utsåg honom till årets skådespelare. Han sade att han hoppades att priserna skulle bidra till att hålla samtalet om hiv vid liv.

Pandemin gav honom en helt annan publik. I Gameboys, en boys’ love-serie från Lanas bolag The IdeaFirst Company som släpptes på YouTube under nedstängningen, spelade han Cairo Lazaro, en lovande spelstreamer som hittar kärleken på nätet under nedstängningen, mot Kokoy de Santos. Lana castade honom sedan mot Romnick Sarmenta i About Us But Not About Us, ett kammardrama som vann priset för bästa film i Tallinn, och Cinemalaya-dramat Blue Room gav honom priset för bästa manliga skådespelare vid EDDYS, Philippine entertainment editors utmärkelser.

Den tillrättalagda versionen av hans historia – festivalunderbarnet som höll sig på avstånd från den breda publiken – håller inte när man granskar filmografin. Sedan Senior High, där han spelade Archie Aguerro och sedan tog med sig rollen in i High Street, har han varit ett välbekant ansikte i ABS-CBN:s primetimeutbud: FPJ’s Batang Quiapo, Incognito, som en av programledarna för varietéprogrammet ASAP och i musikvideon till Cup of Joes ”Multo”. Han tog biroller i två bidrag till Metro Manila Film Festival: som Paciano Mercado i Pepe Dioknos GomBurZa och i Dan Villegas Uninvited. Så håller sig en filippinsk skådespelare sysselsatt – det är inget svek mot Kalel, 15. Risken finns någon annanstans. Hans bästa rollprestationer bygger på återhållsamhet, på ett ansikte som håller något tillbaka, medan årets breda komedier, Drags to Riches och HB2Me, kräver motsatsen. Om den stillheten överlever en film full av spratt är den mer relevanta frågan när det gäller hans bredd.

Han har också arbetat utanför bildrutan. I februari släppte han South II, ett rapalbum med tio låtar och hans debut på Island Records Philippines, efter singlar som ”Kilala Kita”. I oktober återvände han till scenen som Lancelot i en spelperiod med About Us But Not About Us på Power Mac Center Spotlight Blackbox Theater i Makati. Manunuri nominerade honom återigen till bästa manliga skådespelare vid den 49:e Gawad Urian, för Ryan Machados Rumaragasa, en mysteriefilm med en flygkrasch som utgångspunkt. Edjop fick nationell premiär den 16 september genom Warner Bros., efter mer än fem års arbete, med Jodi Sta. Maria som Jopsons vuxna dotter och Kakie Pangilinan, i sin första filmroll, som hans unga fru.

Hans yngre bror JM, som också var skådespelare, dog i augusti 2023, sjutton år gammal. I september bekräftade han att förhållandet med skådespelaren Miles Ocampo var över, efter nästan fem år tillsammans med ett uppehåll däremellan. Han beskrev separationen som ömsesidig och vänskaplig och bad människor låta dem läka.

Det som står på tur är ovanligt varierat. Han spelar just nu in One For The Road, en roadmovie regisserad av Kip Oebanda för Regal Entertainment och Singapores Mocha Chai Laboratories. Han spelar en av fyra nära vänner från gymnasiet, nu i 25-årsåldern, som en tragedi tvingar samman igen. Filmen är planerad att släppas under andra kvartalet 2027. Han har huvudrollen i Jaguar, Dean Colin Marcials Manila-thriller om en nattarbetande väktare som blir det enda vittnet till ett mord. Han har också avslutat en film med Brillante Mendoza som krävde en synlig fysisk förvandling, samt en film av Erwin Blanco som beskrivs som den första filippinska produktionen inspelad i Finland. Efter ett år då han spelat både martyr och skämtare kommer nästa roller att visa vilken av dem han litar mest på.