Filmer

Venedig ger Bästa regi till DAU – och kontroversen får en andra akt

Jun Satō

Inget pris på den 83:e Venedigs filmfestival kommer att diskuteras längre än detta. Silverlejonet för bästa regi gick till Ilya Khrzhanovsky för DAU, titeln som anlände till Lido under protester och lämnade med tävlingens hantverksutmärkelse — en sekvens som garanterar att debatten om filmen får ett andra liv långt efter ceremonin.

DAU är filmdelen av ett projekt som Khrzhanovsky har drivit i flera år: en immersiv, totalmiljörekonstruktion byggd kring ett sovjetiskt forskningsinstitut, iscensatt i en skala som suddar ut gränsen mellan filmuppsättning och levt experiment. Det är just den metoden som alltid har splittrat tittarna. Beundrare kallar det ett unikt försök att filma ett system inifrån; kritiker har länge ifrågasatt hur deltagarna behandlades inom en så omfattande produktion. Ett pris för bästa regi belönar kontrollen bakom den skalan — och kan inte annat än läsas som ett godkännande av metoden i sig.

Premiären skärpte allt. Visningen möttes av protester, med invändningar kopplade både till att ett ryskt lett projekt visades framträdande under kriget i Ukraina och till närvaron av dirigenten Teodor Currentzis, vars institutionella band i Ryssland har granskats över hela den europeiska kulturscenen. Festivalchef Alberto Barbera försvarade urvalet från podiet och argumenterade att festivalens uppgift är att visa verket och låta argumentationen ske öppet. Juryn svarade dagar senare på det argumentet genom att utse Khrzhanovsky till upplagans bästa regissör.

Det är det som gör valet läsbart som ett uttalande snarare än en rutinmässig hantverksgest. Maggie Gyllenhaals jury hade under hela festivalen tolkats som uppmärksam på bildskapandets etik — vem som filmas, på vilka villkor, av vem. Att ge sitt regipris till upplagans mest etiskt omstridda film är antingen en motsägelse av det ryktet eller dess skarpaste uttryck: en jury som insisterar på att svår, till och med oroväckande, film är precis vad en tävling finns till för att väga snarare än undvika.

Det omformar också toppen av palmarès. Med Guldlejonet till May el-Toukhy’s Woman Unknown och Stora jurypriset till Lee Chang-dong höll juryn sina två mest hyllande priser fria från kontrovers och placerade sitt mest splittrande uttalande i regikategorin — en fördelning som ser avsiktlig ut, där ambition och konsensus belönas separat.

Vad det öppnar för är mindre en kommersiell landningsbana än ett samtal. DAU skulle aldrig komma att distribueras som en konventionell release, och ett regipris i Venedig ger projektet det enda som det alltid har omvandlat till bränsle: uppmärksamhet, och argumentationen som följer med. Huruvida det argumentet läses som upprättelse eller som en festival som blundar för svåra frågor är den debatt som Venedig nu har skickat vidare in i säsongen.

Taggar: , , , , ,

Diskussion

Det finns 0 kommentarer.