Benicio del Toro spelade udda kort och vann Hollywood två gånger

Benicio del Toro

Photo: Harald Krichel / CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Född	19 februari 1967 San Germán, Puerto Rico
Yrke	Skådespelare
Känd för	Avengers: Infinity War, Guardians of the Galaxy, De misstänkta
Priser	2 Academy Award · BAFTA · Golden Globe · Cannes Film Festival, Best Actor

Det märkligaste med Benicio del Toros karriär är hur konsekvent han har vägrat göra den begriplig. En skådespelare med en Oscar, ett Cannes-pris och ett BAFTA som tillbringade år med att ta biroller i superhjältefilmer och göra små framträdanden i Wes Andersons ensemblar — inte för att möjligheterna sinade, utan för att de projekten intresserade honom mer än den karriärväg de skulle ha inneburit. Logiken i hans filmografi är inte kommersiell. Det är just det som gör att den håller.

Han föddes i San Germán, Puerto Rico, son till två advokater. Hans mor dog när han var nio år; fadern flyttade familjen till en gård i Pennsylvania. Det uppbrottet gav del Toro tidig erfarenhet av att inte riktigt tillhöra platsen man befinner sig på — en egenskap som senare skulle bli kärnan i hans bästa framträdanden. Han inledde studier i företagsekonomi vid UC San Diego, gick en skådespelarkurs och bytte livsriktning omedelbart. Han utbildade sig hos Stella Adler i Los Angeles och sedan vid Circle in the Square i New York.

Hans genombrottsroll i The Usual Suspects (1995) gjorde den egenskapen synlig. Som Fenster — en småkriminell vars sätt att prata var så idiosynkratiskt obegripligt att andra karaktärer fick tolka — meddelade del Toro något: han var beredd att vara exakt lika ogripbar som rollen krävde, oavsett om publiken kunde hänga med. Det var antingen en stor excentricitet eller en stor disciplin. I efterhand var det uppenbart bägge.

Traffic (2000) gav honom scen proportionerlig med talangen. Som Javier Rodríguez, mexikansk federalpolis som försöker göra ett hederligt arbete i ett system byggt för att förhindra det, levererade del Toro en prestation med sådan moralisk tyngd att Akademin inte hade något praktiskt val. Han vann Oscar för bästa biroll 2001 — den tredje puerto-ricanske skådespelaren att göra det, efter José Ferrer och Rita Moreno.

Det som följde var inte det självklara draget. Han tog inte en huvudroll i en prestigeproduktion. Han medverkade i Fear and Loathing in Las Vegas, i Snatch, i 21 gram. Sedan ägnade han fyra år åt Che, Soderberghs biopic om Ernesto Guevara, inspelad på spanska utan stor amerikansk distributör. I Cannes 2008 vann del Toro skådespelarpriset. Sicario (2015) av Denis Villeneuve räddade narrativet om konstnärlig selektivitet: del Toro spelade Alejandro Gillick, en colombiansk ex-åklagare som blivit CIA-legosoldaten. Stillheten, ekonomin i spelet, antydan om djup utom räckhåll för kameran: det var del Toro på topp. One Battle After Another (2026) av Paul Thomas Anderson förde honom tillbaka till centrum av amerikansk film och gav honom sin andra Oscar, tjugofem år efter den första. Nästa projekt: Reenactment, regi Grant Singer, med Cameron Diaz och Ana de Armas.