Filmer

Indiens rekordbiljettintäkter gör PVR Inox till motbeviset mot biografernas död

PVR Inox utbyggnad av dukar och dess förvärvsgren i Cannes hävdar att den indiska biografboomen är strategi, inte tur
Liv Altman

I ett halvt decennium har den globala biografbranschen reciterat samma gravtal: streaming vann, biografen är ett legacy-format, och den enda frågan är hur graciöst den kommer att dö. Indien vägrar konsekvent att närvara vid sin egen begravning. I en intervju med Deadline lägger PVR Inox verkställande direktör Sanjeev Kumar Bijli fram argumentet att landets dominerande multiplexkedja inte bara överlever streaming-eran utan utnyttjar den – och behandlar den stora duken som en händelse som andra territorier har glömt hur man säljer.

Toppnumret är argumentet. Indiens biokassa nådde rekordhöga 1,48 miljarder dollar förra året, en av få marknader i Asien som passerade intäkterna från före pandemin – även när Hollywoods pipeline tunnades ut och streamingbudgetarna svällde. Återhämtningen, enligt Bijli, drevs mindre av importerade storfilmer än av en rad inhemska hindi-hits – den typ av stjärndrivna spektakel som indisk publik fortfarande behandlar som ett tillfälle snarare än en kö på en hemskärm.

Bijlis tolkning är att efterfrågan aldrig var problemet; det var utbud och ambition. PVR Inox, den sammanslagna jätten som kontrollerar nästan hälften av Indiens multiplexdukar, svarar med expansion snarare än nedskärning – och öppnar salonger medan andra kedjor stänger dem. Bolagets Cannes-förvärv, via dotterbolaget PVR Inox Pictures, är den andra halvan av satsningen: att köpa internationella och oberoende titlar för att bredda utbudet bortom Bollywood och Hollywoods rester, och göra biografägaren till distributör med en egen andel i vad som fyller dess egna salonger.

Tajmingen skärper poängen. Christopher Nolans The Odyssey, den första filmen som spelats in helt på IMAX 70mm, rullade in i Indien på över 2 500 dukar med tiotusentals IMAX-platser sålda redan före premiären – aptiten på skala som biografägare på långsammare marknader nu kämpar för att skapa. Där västerländska kedjor talar om att vinna tillbaka publiken, är Bijlis budskap att de i Indien aldrig riktigt lämnade; de väntade på filmer värda resan.

Bevisen finns i motsatta ändar av utbudet. Ranveer Singhs spionblockbuster Dhurandhar blev årets besöksmotor, och Nolans epos öppnade den 17 juli på landets största premiumdukar – två mycket olika filmer som argumenterar för samma tes om hållbarheten i biografupplevelsen.

Det är en märklig omkastning av den vanliga industrikartan: marknaden som Hollywood länge behandlade som en exporteftertanke är nu den som skriver manualen för hur man håller lamporna tända i projektorrummet.

Taggar: , , , ,

Diskussion

Det finns 0 kommentarer.