Jaime King, skådespelerskan som blev modell som 14-åring och i dag säger att barn inte hör hemma i modevärlden

Jaime King

Photo: Greg2600 / CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons

Född	23 april 1979 Omaha, Nebraska, USA
Yrke	Skådespelare och fotomodell
Känd för	Sin City, Ocean's 8, Blow
Priser	Young Hollywood Award for New Stylemaker

I över tjugofem år har Jaime King synts på vita duken i roller som den blonda kvinnan som vet mer än hon låtsas om: tvillingen som styr tjejerna i Old Town i Sin City, sydstatsflickan som gör livet surt för en nykomling i Hart of Dixie och mamman som aldrig slutar springa i Black Summer. Utanför filmduken har hon på senare tid tagit sig an en betydligt svårare roll, en som är omöjlig att repetera. Hon har börjat berätta i detalj hur en tonåring från Nebraska hamnade ensam på modeplåtningar i New York – och vad det kostade henne. Hennes slutsats är tydlig: ett barn i den åldern, har hon sagt, hör inte hemma i modebranschen.

Det påståendet skaver mot karriären som modellåren lade grunden till. De gav King hennes första publik, hennes första pengar och hennes första kontakter i filmbranschen. Enligt henne själv fick de också heroin i hennes händer innan hon var gammal nog att förstå vad det var. Mycket av det som följde har handlat om en lång förhandling mellan de två sanningarna, och den pågår fortfarande inför offentligheten.

Hon växte upp i förorterna till Omaha, ett av fyra barn till Nancy King, tidigare skönhetsdrottning, och Robert King. Hon är född den 23 april 1979, och hennes förnamn hämtade föräldrarna från tv: Jaime Sommers, rollfiguren som spelades av Lindsay Wagner i The Bionic Woman. I november 1993, när hon var fjorton, gick hon i avslutningsvisningen för Nancy Bounds’ Studios, en lokal modellskola. Där fick agenten Michael Flutie syn på henne och bjöd in henne till New York. Hon hoppade av Westside High School för att tacka ja och slutförde senare studierna genom ett distansprogram som drevs av University of Nebraska–Lincoln.

Hennes nya agentur, Company Management, representerade redan en annan Jaime – den mer välkända modellen Jaime Rishar – så nykomlingen började arbeta under sitt barndomssmeknamn. Som James King medverkade hon i en kampanj för Abercrombie & Fitch 1994, och vid sexton års ålder hade hon synts i Vogue, Mademoiselle, Allure, Seventeen, Glamour och Harper’s Bazaar. Hon gick visningar för Chanel, Alexander McQueen och Christian Dior, och i februari 1996 var hon föremål för ett omslagsreportage i The New York Times Magazine. 1998 var hon programledare för MTV:s modeprogram House of Style tillsammans med Rebecca Romijn, en annan modell på väg mot skådespeleriet.

Under samma år växte den look fram som pressen kallade heroin chic. King var fotografen Davide Sorrentis flickvän och återkommande motiv; hans bilder av bleka, hålögda unga modeller blev sinnebilden för stilen. När Sorrenti dog i februari 1997, tjugo år gammal, kopplade de första rapporterna dödsfallet till droger. En toxikologisk rapport pekade senare i stället på talassemi, den blodsjukdom han hade levt med sedan barndomen. Vid det laget hade debatten vuxit sig större än honom, och samma år gick president Bill Clinton offentligt till angrepp mot moderedaktörer och fotografer för att de glamoriserade heroin. King medverkar i See Know Evil, dokumentären om Sorrenti från 2018. I en intervju med The Cut 2023 berättade hon att en fotoassistent gav henne heroin under ett av hennes första jobb, när hon var fjorton. Hon har också beskrivit hur hon skickades mellan andra människors hem i New York, dit agenten placerade henne. Hon slutade arbeta som modell när hon var arton.

Övergången till film började stillsamt. Hennes första roll var i Daniel Waters komedi Happy Campers, som spelades in 1999 och visades på Sundance 2001. Hon spelade också den vuxna Kristina Jung, dotter till Johnny Depps kokainsmugglare, i Blow. I Michael Bays Pearl Harbor spelade hon sjuksköterskan Betty Bayer, en liten roll i en mycket stor film; Peter Travers på Rolling Stone gav henne ”en livfull minut eller två”. Hennes första huvudroll kom i Bulletproof Monk, mot Chow Yun-fat och Seann William Scott, och i White Chicks spelade hon Heather Vandergeld, en av två arvtagerskor i bröderna Wayans parodi på systrarna Hilton.

Rollen som förändrade regissörernas syn på henne var den i Sin City, Robert Rodriguez och Frank Millers filmatisering av Millers tecknade serier. Rodriguez, som redan uppskattade hennes arbete, gav henne rollerna som tvillingarna Goldie och Wendy i delen ”The Hard Goodbye”, mot Mickey Rourke. I en film som nästan helt spelades in i svartvitt var King en av få personer som fick synas i färg: med blont hår och röda läppar. Filmen tävlade i Cannes 2005, och nio år senare återvände hon till båda systrarna i Sin City: A Dame to Kill For. Miller gav henne också rollen som Lorelei Rox i sin egen film The Spirit.

Det blir svårare att bedöma decenniet efter Sin City. Mycket av arbetet bestod av utfyllnadsroller i ensembler eller genrefilm. Cheaper by the Dozen 2 och Al Pacino-dramat Two for the Money fick ett svalt mottagande, White Chicks nominerades till fem Razzie-priser innan den fick ett andra liv som kultkomedi, och i The Tripper och My Bloody Valentine 3D användes hon främst som ansiktet på en skräckfilmsaffisch. Åren visar en skådespelare vars utseende öppnade dörrar snabbare än manusen bakom dem kunde motivera. Undantagen berättar en annan historia. I The Pardon bar hon upp den sanna berättelsen om Toni Jo Henry, den enda kvinna som avrättats i Louisianas elektriska stol, och medverkade i nästan varje scen. I Star Wars: The Clone Wars gjorde hon rösten till prisjägaren Aurra Sing – ett jobb där hennes utseende inte spelade någon roll alls.

Tv gav henne de jämnaste jobben. Mellan 2011 och 2015 spelade hon Lemon Breeland i The CW:s Hart of Dixie, Leila Gersteins dramakomedi om en läkare från New York, spelad av Rachel Bilson, som hamnar i den lilla staden Bluebell i Alabama. Lemon skrevs som seriens antagonist: den lokala skönheten vars fästman förälskar sig i nykomlingen. Under 76 avsnitt gav King henne tillräckligt mycket komisk nervositet och sårad stolthet för att rivalen aldrig skulle stelna till en skurk. I juni 2026 deltog King i Pluto TV:s firande av seriens femtonårsjubileum i Los Angeles.

Black Summer tog henne i en helt annan riktning. Netflix-serien, skapad av Karl Schaefer och John Hyams som en avknoppning av Z Nation, gav henne rollen som Rose, en mamma som skiljs från sin dotter under de första dagarna av ett zombieutbrott. Serien gick i två säsonger mellan 2019 och 2021 och spelades till stor del in i och runt Calgary. Rollen krävde nästan inget av den polerade framtoning som hade följt henne sedan magasinåren. Under långa stunder följer kameran henne bara när hon springer, och prestationen bärs av utmattning och rädsla.

Hennes filmroller sedan dess har främst varit i actionfilmer och thrillers med medelstor budget. Hon spelade ett vittne på flykt mot Bruce Willis i Out of Death, den titelbärande lönnmördaren i Code Name Banshee med Antonio Banderas och Tommy Flanagan, samt kriminalkommissarie Ellen Ridgway i Lights Out, actionthrillern från 2024 med Frank Grillo, Mekhi Phifer och Dermot Mulroney. 2023 fick hon titelrollen i Lifetime-filmen Hoax: The Kidnapping of Sherri Papini, om kvinnan från Kalifornien som iscensatte sin egen kidnappning. Hon har också tagit steget bakom kameran som producent för McCrorey Rd. och The Resurrection of Charles Manson, samt som exekutiv producent för The Room Below, Kurt Martins monsterthriller med Jonathan Rhys Meyers och Alyssa Sutherland.

Under de senaste åren har hennes privatliv blivit offentligt dokumenterat, till stor del genom handlingar i domstol. King träffade regissören Kyle Newman under inspelningen av hans Star Wars-komedi Fanboys, och de gifte sig i november 2007 på Greystone Mansion, där han hade friat. Efter år av ofrivillig barnlöshet kopplad till endometrios och polycystiskt ovariesyndrom fick hon två söner, James och Leo; Taylor Swift är Leos gudmor. King ansökte om skilsmässa i maj 2020, och skilsmässan gick igenom i september 2023. I mars 2025 gav en domstol Newman ensam fysisk vårdnad om pojkarna, med gemensam juridisk vårdnad, och ålade King att genomgå ett sex månader långt behandlingsprogram för drog- och alkoholproblem samt en 26 veckor lång föräldrakurs. Tills vidare begränsades hennes umgänge med barnen.

Ett andra äktenskap följde snart. Förlovningen med investmentbankiren Austin Sosa bekräftades i juli 2025 och paret gifte sig i en privat ceremoni. I januari 2026 ansökte Sosa om skilsmässa och angav den 11 november 2025 som datum för separationen. King sade offentligt att ansökan hade kommit helt överraskande för henne. Några månader tidigare hade hon i Heather McDonalds podd berättat att hon har ADHD och att hon fick en autismdiagnos i slutet av tjugoårsåldern, efter att ha fått veta att de två tillstånden ofta förekommer tillsammans.

Filmjobben har fortsatt under allt detta. Hon spelar Loretta Lee i Blood Behind Us, en thriller om ett motorcykelgäng regisserad av Brendan Gabriel Murphy och Shaun Hart, med Tanner Beard och Michael Madsen i en av hans sista roller. Hon har också anslutit sig till rollistan i Bound for Glory, ett fristående uppväxtdrama av bröderna Michael Naizu och John Wilcox om en asiatisk-amerikansk skådespelare som försöker lämna Hollywood men inte hittar utvägen.

Bound for Glory är nästa bekräftade titel i hennes kalender. Flickan som en gång arbetade som modell under någon annans förnamn för att undvika förväxling på en agentur talar nu om den tiden under sitt eget namn. Det hon säger om branschen som upptäckte henne när hon var fjorton kan komma att leva längre än flera av filmerna.

Utvalda filmer

Taggar: skådespelare, Robert Rodriguez, Sin City, amerikanska skådespelerskor, Black Summer, Hart of Dixie

Relaterade personer

Regina King

Katie Holmes

Jamie Bell

Jasmine Guy

Dakota Fanning

Jessica Lange