LE SSERAFIM och Santos Bravos gör BOOMPALA till en internationell samarbetsserie

LE SSERAFIM och Santos Bravos har släppt en ny samarbetsversion av BOOMPALA som ett tvåspårigt remixsingel, vilket är andra gången k-popgruppen utökar låten genom ett internationellt partnerskap.

LE SSERAFIM, ett av HYBE:s ledande grupper, har byggt en diskografi av direkt och energisk pop med global räckvidd. BOOMPALA passar den beskrivningen exakt: låtens struktur är tillräckligt öppen för att ta emot en annan produktionsröst utan att förlora sin identitet.

Rekommenderad läsningLE SSERAFIM når 8,3 miljoner visningar med ’BOOMPALA’ utan Spotify

Santos Bravos tillför en egen produktionsidentitet till remixen och ger BOOMPALA en ny textur utan att låten blir oigenkännlig. Formatet med två spår ger utgivningen tillräcklig tyngd för att cirkulera som ett självständigt verk på streamingplattformar.

Det som det seriella samarbetsformatet ännu inte har bevisat är om det faktiskt breddar LE SSERAFIM:s publik eller om det bara låter befintliga lyssnare möta samma låt i nya utgivningsfönster. Den tidigare BOOMPALA-samarbeten spred sig i första hand via k-popkanaler; hur den här versionen presterar utanför dessa kretsar blir måttstocken för strategin.

Att släppa en låt i successiva samarbetseditoner har välgrundade prejudikat i elektronisk dansmusik och latinpop, där remixcykler förlänger en singels livslängd i flera spelliste-ekosystem. Att LE SSERAFIM tillämpar samma logik på en k-popsingel är ett avsiktligt ställningstagande om var gruppen ser sina nästa tillväxtmarknader.

Santos Bravos-versionen av BOOMPALA släpptes den 5 juni.

Taggar: k-pop, BOOMPALA, LE SSERAFIM & SANTOS BRAVOS

Mer som detta

LE SSERAFIM och Guru Randhawa korsar K-pop med punjabipop i BOOMPALA

LE SSERAFIM ger CELEBRATION en Supergirl-version — utan Spotify

ICONIC BY MISTAKE samlar LE SSERAFIM, ILLIT och KATSEYE i ett spår

LE SSERAFIM öppnar en flerdelad ’PUREFLOW’-cykel med elva spår i pt.1

aespa satsar med LEMONADE på att K-pops mytologi kan bli mänsklig

Varför Paul McCartneys återuppfinning efter Beatles fortfarande formar modern musik