Han erkände brotten själv. Polisen dröjde 7 månader med att kontakta FBI

I november 2021 satt Christine Marie bredvid Samuel Bateman i en bil med sin telefon tyst igång. Bateman berättade om vad han kallade ”försoningsceremonier” — gruppsexuella handlingar med vuxna och minderåriga kvinnor, utförda på guds befallning. Christine Marie lämnade genast inspelningen till den lokala polisen i Short Creek, ett litet gränssamhälle mellan Arizona och Utah. Polisen väntade sju månader innan den kontaktade FBI. Under den tiden fortsatte övergreppen.

Dessa sju månader är det verkliga ämnet för Trust Me: The False Prophet — en Netflix-serie i fyra avsnitt regisserad av Rachel Dretzin, som 2022 stod bakom Keep Sweet: Pray and Obey, en av plattformens mest sedda dokumentärserier. Serien, som har premiär den 8 april 2026, följer Christine Marie och hennes man, videografen Tolga Katas, som infiltrerade Batemans inre krets och dokumenterade inifrån ett övergreppssystem som statliga institutioner i flera år vägrat att se.

Schackdrottningen: Netflix-dokumentär följer Judit Polgárs banbrytande resa

En immunitet byggd under decennier

Polisens passivitet hade historiska rötter. År 1953 beordrade Arizonas guvernör en stor polisaktion mot det fundamentalistiska mormonsamfundet i Short Creek, vilket ledde till att 164 barn separerades från sina familjer. Mediebevakningen var förödande för myndigheterna — guvernören förlorade nästa val — och i decennier avstod Arizona och Utah från att lagföra detta samhälle. Det som kvarstod var en institutionell praxis utan juridisk form: tröskeln för ingripande var markant högre i Short Creek än någon annanstans i de båda delstaterna.

Bateman ärvde denna de facto-immunitet. Han hade inte skapat den — han hade funnit den färdigbyggd. FLDS-teologin, Fundamentalist Church of Jesus Christ of Latter-Day Saints, en polygam utbrytarrörelse från den officiella mormonkyrkan, hade gjort det förberedande arbetet. Generationer av troende hade uppfostrats med övertygelsen att profetens vilja var guds vilja och att ifrågasätta hans auktoritet innebar andlig fördömelse. Män som överlät sina döttrar till Bateman som hustrur handlade inte trots sina religiösa övertygelser utan på grund av dem. Flera av de vuxna kvinnor som senare hjälpte Bateman att föra bort flickor från fosterhem hade själva getts till honom som minderåriga. Det kriminologiska begreppet coercive control — systematisk kontroll där offren integreras i själva missbuksystemet — beskriver exakt denna dynamik.

Christine Marie hade arbetat i Short Creek långt innan Bateman dök upp. Hon ledde en ideell organisation som hjälpte FLDS-medlemmar att orientera sig i ett samhälle i kris och hade byggt upp förtroende på tvärs av interna grupperingar. Sedan 2019 anmälde hon Bateman till lokala myndigheter vid minst sex tillfällen. Svaret var alltid detsamma: otillräcklig bevisning. Inspelningen från november 2021 var tänkt att förändra det. Den gjorde det inte omedelbart.

Gripandet: fingrar ur en springa

Batemans gripande var inte resultatet av Christine Maries arbete. Det var ett tillfällighetens verk. I augusti 2022 lade en Arizona Highway Patrol-tjänsteman märke till små fingrar som stack ut genom en springa i en stängd trailer som Bateman drog längs Interstate 40 mot Phoenix. Inuti den oventilerade utrymmet — utan annan sanitetsinstallation än en hink — befann sig tre flickor i åldrarna elva till fjorton år. Det slumpmässiga i denna upptäckt belyser med precision hur nära hela systemet kom att fortsätta på obestämd tid.

Bateman frisläpptes mot borgen. I september genomsökte FBI hans hem i Colorado City och räddade nio barn, som placerades under statlig omvårdnad. Från häktet koordinerade Bateman omedelbart ett bortförande av dessa flickor från fosterhem med hjälp av krypterade meddelandeappar — som han sedan beordrade sina anhängare att radera. Flickorna återfanns veckor senare i Spokane i Washington. Elva vuxna dömdes tillsammans med honom. I december 2024 dömde den federala domaren Susan M. Brnovich Bateman till femtio års fängelse följt av livslång övervakning. ”Skadan ni orsakade är helt enkelt omätlig”, konstaterade hon vid domen.

Vad dokumentärserien tillför utöver rättsprocessen

Sverige har en väletablerad tradition av att granska institutionella misslyckanden — från debatten om samhällets svigtande ansvar i barnmisshandlingsärenden till #MeToo-rörelsens genomlysning av maktmissbruk i slutna strukturer. Bateman-fallet är det amerikanska uttrycket för ett välbekant mönster: en sluten religiös gemenskap som producerar straffrihet genom ordinära mekanismer — hög ingripandetröskel, politiskt minne och byråkratisk tröghet.

Det som ger Dretzins serie ett metodologiskt övertag är materialet som Christine Marie och Tolga Katas samlade i realtid inifrån ett samhälle som ingen utomstående journalist hade kunnat nå. Det är inte rekonstruktioner. Det är inte retrospektiva vittnesmål. Det är bilder tagna medan det pågick, som ger en dokumentär substans som domstolsförhandlingarna inte kan producera inför en bred allmänhet.

Den kritiska tradition inom dokumentärfilm som sträcker sig från Errol Morris’ The Thin Blue Line — som 1988 ledde till en oskyldig mans frigivning — till The Vow om NXIVM-kulten på HBO har upprepade gånger visat att inbyggt bevismaterial, insamlat inifrån slutna system, har en särskild förmåga att offentliggöra det som domstolsprocesser håller undan insyn.

Den fråga ingen dom kan stänga

År 2023 framkom uppgifter om att FLDS-medlemmar omorganiserade sig i North Dakota och att Helaman Jeffs, son till Warren, hade framträtt som ny auktoritetsfigur inom sekten. Den struktur som producerade Bateman upphörde inte med hans dom. Den anpassade sig. Femtioårsdomen avlägsnade en enskild aktör. Den förändrade inte de institutionella villkor som i flera år omvandlat dokumenterade och upprepade anmälningar till ärenden utan konsekvenser.

Det är den frågan Trust Me: The False Prophet ställer och låter stå öppen: inte huruvida Bateman var skyldig — det erkände han —, utan om det system som skyddade honom är genuint förändrat eller bara tillfälligt avbrutet.

Trust Me: The False Prophet, en Netflix-serie i fyra avsnitt regisserad av Rachel Dretzin, är tillgänglig på plattformen från den 8 april 2026. Varje avsnitt är cirka 45 minuter.

Han erkände brotten själv. Polisen dröjde 7 månader med att kontakta FBI

Mer som detta

True Haunting: Netflix och James Wan omdefinierar dokumentär skräck baserad på verkliga händelser

Netflix släpper dokumentär om byn som drunknade i kokain: Den sanna historien bakom succéserien

Maffiakriget i Philadelphia: Blod, svek och kampen om en stad i ny Netflix-dokumentär

Stjärnornas vaktavlösning: Netflix presenterar den nya uppställningen i ”Starting 5”

Den mexikanska chefsåklagare som åtalet en generalåklagare för att ha förfalskat ett mordoffers dödsorsak

Ed Sheeran mot New York: Krönikan om en odyssé i en enda tagning

Diskussion