Japan år 1878 är inte scenen för de episka klanslagen som ofta fyller populärfantasin. Det är något mer komplicerat: en nation i full övergång, obekväm och turbulent, som befinner sig i ”post-samuraj-eran”. Meijiperioden är i full gång, och Boshinkriget har satt punkt för över 250 år av Edoperioden. Samurajklassen, som i århundraden var landets styrande militärelit, har upplösts.
Detta är bakgrunden till ”Last Samurai Standing”, en japansk spelfilmsserie som dyker ner i en ”osäker era”. Huvudpersonerna är inte hjältar i aktiv tjänst, utan ”fallna krigare”, Japans bästa och tuffaste, som plötsligt har blivit ”vanligt folk”. Berövade sitt syfte och sin status måste de nu kämpa enbart för sina liv. Denna kollektiva desperation gör dem till det perfekta målet för en mystisk och dödlig kallelse. Kaata Sakamoto, innehållschef på Netflix Japan, har beskrivit premissen kortfattat: ”Tänk Shōgun möter Squid Game.”
Kallelsen i Kyoto
Handlingen tar fart när 292 av dessa krigare lockas till en och samma plats. Mötet sker i skymningen vid Tenryuji-templet i Kyoto. Valet av plats är medvetet symboliskt; det identifieras som ett ”historiskt centrum och andlig fristad”. Men allt hopp om andlig upprättelse försvinner snabbt.
Tempelområdet, ”under nattens slöja”, fylls av ”oro och närvaron av blodtörstiga krigare”. De har lockats av ett nästan ofattbart löfte: en enorm prissumma på 100 miljarder yen. Detta evenemang är ingen hedersturnering; det är känt som en ”Kodoku”. Termen hänvisar till en uråldrig mörk ritual där flera giftiga bestar placerades i en burk för att slåss tills bara en återstod, varpå överlevaren fylldes med kraften från alla de fallna. Det är en ”ondskefull plan” utformad för att destillera 292 själar till en enda överlevare.
”Kodoku”-reglerna: En kapplöpning till Tokyo
Formatet är ett ”överlevnadsspel”, ett ”battle royale” med regler som enligt uppgift är ”enkla men dödliga”.
Spelmekaniken är som följer: var och en av de 292 deltagarna får en träbricka. Huvudmålet är att stjäla motståndarnas brickor. Spelet börjar i Kyoto, men slutmålet är att nå Tokyo. Tävlingen definieras av två olycksbådande fraser. Den första är spelets slogan: ”Ett liv, en poäng.” Den andra är en direkt order från de osynliga organisatörerna: ”Ni dårar som lever utan mening: döda varandra, tills bara en återstår.”
Denna resa är en metafor för Japans egen övergång. Krigarna måste springa från Kyoto, den gamla kejserliga huvudstaden och hjärtat av det feodala Japan, till Tokyo, den nya huvudstaden och centrum för Meiji-moderniseringen. Det är en bokstavlig kapplöpning från det förflutna till framtiden, där bara den mest brutala kan slutföra resan. Träbrickorna förvandlar mord till ett spel och gör överlevnad till ett ”psykologiskt krig” som kräver inte bara skicklighet med svärdet, utan också ”strategi, allianser och svek”.
Den motvillige hjälten: Shujiro Saga
Mitt i detta kaos av 292 tävlande fokuserar berättelsen på en ”hedervärd protagonist”: Shujiro Saga. Spelad av Junichi Okada är Saga en ”pensionerad samuraj” som fungerar som historiens känslomässiga ankare.
Hans motivation är grundläggande för dramat. Saga går inte med i ”Kodoku” för ära, makt eller den obscena rikedomen som erbjuds. Han ”går in i den dödliga tävlingen med ett enda syfte: att rädda sin sjuka fru och sitt sjuka barn”. Hans fru, Shino, finns också med i rollistan.
Detta ”personliga uppdrag” positionerar honom som en ”desperat far” och utgör seriens ”kraftfulla känslomässiga kärna”. Den verkliga konflikten i ”Last Samurai Standing” är inte bara om Saga kommer att överleva de andra 291 krigarna. Den centrala spänningen är intern: hur kan en hederlig man navigera i ett ”ondskefullt spel” som uttryckligen kräver mord utan att förlora den mänsklighet han försöker skydda?
Mannen bakom massakern: Faktoren Okada
Huvudrollsinnehavaren Junichi Okadas engagemang sträcker sig långt bortom skådespeleriet. Produktionsdata avslöjar att Okada är en central kreativ kraft i serien och tar på sig flera kritiska roller.
Utöver att spela Shujiro Saga är Okada listad som producent och kreativ chef. Kanske viktigast av allt är att han också är seriens actionkoreograf och planerare.
Okada är en ”kampsportare” på elitnivå i verkliga livet, och för detta projekt ”engagerade han andra kampsportsmästare”. Denna sammanflätning av roller – skådespelare, producent och koreograf – är sällsynt och antyder en unik samstämmighet mellan berättelse och action. Mannen som designar fighterna är samma man som utför dem som huvudperson. Detta gör att actionscenerna blir en direkt förlängning av karaktärsutvecklingen, med fokus på ”välgrundat stuntarbete” och brutal realism snarare än tom stilisering.
Skapandet av ett epos: Skala, källa och talang
”Last Samurai Standing” är en av ”Netflix mest ambitiösa originalproduktioner från Japan”. Serien representerar en samlad ansträngning att kapitalisera på live-action-samurajgenren, ett område som plattformen tidigare främst utforskat genom anime eller ”starkt västerniserade” produktioner.
För att garantera äkthet baseras serien på ett prestigefyllt källmaterial. Den är en adaption av romanen ”Ikusagami”, skriven av Shogo Imamura, en hyllad författare och mottagare av det 166:e Naokipriset. Romanen har också adapterats till en mangaserie illustrerad av Katsumi Tatsuzawa.
Produktionens omfattning är enorm. Regissören Michihito Fujii, känd för sitt arbete med The Journalist, jämförde inspelningen med att ”producera tre filmer samtidigt”. Produktionen krävde dräkter till nästan 300 skådespelare, och teamet kände ett ”ansvar att leverera något utan motstycke”.
För att befolka denna värld har serien en ”massiv ensemble” av ”etablerade japanska skådespelare”. Vid sidan av Okada inkluderar rollistan Yumia Fujisaki, Kaya Kiyohara, Hiroshi Abe, Kazunari Ninomiya, Hideaki Ito, Masahiro Higashide, Shota Sometani, Takayuki Yamada och Riho Yoshioka.
Datumet
Serien kommer att bestå av sex avsnitt, och alla kommer att finnas tillgängliga för streaming samtidigt.
”Last Samurai Standing” har premiär på Netflix den 13 november.
