Det är ingen överraskning längre: den koreanska underhållningsindustrin är en av världens främsta, delvis tack vare sitt samarbete med streamingjätten Netflix. Koreanska produktioner vågar sig på allt, och den här gången ger de sig i kast med komedi, fast med en makaber twist. Och även om det är en aning långsökt, är filmen inspirerad av en verklig händelse.
En ny sydkoreansk produktion gör entré på den internationella scenen med ett djärvt grepp: att omvandla spänningen i en flygplanskapning till en knivskarp svart komedi. ”Good News” är en genrehybrid som smälter samman katastrofthriller med en bitande satir över byråkratisk inkompetens och svårigheterna med internationellt samarbete. Filmen fjärmar sig från konventionellt drama för att leverera en intelligent och ”fullständigt löjlig” kommentar om hur institutioner reagerar när hundratals människors liv hänger på en skör tråd.
Berättelsen kretsar kring ett hemligt specialteam som samlas för att på ett säkert sätt få ner ett kapat plan, med vilka medel som än krävs i den kaotiska situationen. Filmens originalitet ligger inte bara i dess premiss, utan i hur den använder sin ton som sitt främsta tematiska verktyg. Genreblandningen är inte bara en stilistisk detalj; den är själva redskapet för att kritisera institutionell ineffektivitet. Humorn uppstår inte ur enskilda skämt, utan ur den avgrund som öppnar sig mellan situationens allvar – ett flygplan fullt av gisslan – och myndigheternas absurda, själviska och oorganiserade respons. Handlingen följer underrättelse- och militärteam från Sydkorea, Japan och USA när de använder ”vilda taktiker” och fattar ”alltmer absurda” beslut i sina försök att lösa krisen.
Filmen utspelar sig på 1970-talet och använder svart humor och absurdism som en spegel för samtida politisk verklighet, där kapningen fungerar som ett mikrokosmos för att satirisera hur nationella agendor och personliga egon ofta står i vägen för att lösa globala kriser.
Handlingen: Ett hemligt uppdrag mitt i kaos och byråkrati
Historien i ”Good News” börjar ögonblicken efter att ett japanskt passagerarplan, som just lyft från Tokyo, kapas av medlemmar från Röda armé-fraktionen beväpnade med knivar och skjutvapen. Deras krav är tydligt: de vill föras till Pyongyang, Nordkoreas huvudstad. Den logistiska omöjligheten i deras ursprungliga plan utlöser dock snabbt en internationell kris som involverar flera regeringar och underrättelsetjänster.
För att hantera situationen aktiveras en hemlig operation ledd av en udda trio. I centrum för operationen står tre nyckelfigurer som måste navigera i kaoset från både marken och luften:
- ’Nobody’ (spelad av Sul Kyung-gu): En gåtfull ”problemlösare” eller ”fixare”, en skuggfigur vars identitet är okänd men vars arbete är ökänt för att vara chockerande och effektivt. Han agerar som uppdragets inofficiella hjärna och verkar i det fördolda.
- Seo Go-myung (spelad av Hong Kyung): En elitenlöjtnant i flygvapnet. Han beskrivs som den mest sansade karaktären med de mest uppriktiga reaktionerna, och dras in i uppdraget med uppgiften att genomföra en ”dubbelkapning” av planet från marken genom att manipulera radiosignaler för att återta kontrollen.
- Park Sang-hyeon (spelad av Ryoo Seung-bum): Chefen för Koreas centrala underrättelsetjänst (KCIA), som officiellt leder operationen. Hans karaktär förkroppsligar byråkratisk makt och de politiska komplexiteterna i uppdraget.
Filmens huvudkonflikt begränsar sig inte till konfrontationen mellan kaparna och myndigheterna. En lika viktig spänning uppstår mellan de olika myndigheterna i Sydkorea, Japan och USA, vars kaotiska och ofta motstridiga taktiker komplicerar det redan farliga räddningsuppdraget. Konceptet att Hong Kyungs karaktär ”dubbelkapar planet från marken” fungerar som en kraftfull metafor för byråkratisk kontroll. I sina försök att lösa krisen utövar myndigheterna en form av kontroll över gisslan som visar sig vara lika restriktiv och farlig som den från de ursprungliga terroristerna.
Kampen om kontrollen över planet blir en symbol för maktkampen mellan olika byråkratiska fraktioner, vilket antyder att statliga institutioner, med sina egna agendor och interna stridigheter, kan bli ett sekundärt hot mot de medborgare de är tänkta att skydda. Passagerarna befinner sig fångade inte bara av kaparna, utan också av det geopolitiska spel som utspelar sig på deras bekostnad.
Den verkliga händelsen: Kapningen av Japan Airlines Flight 351
Även om den är satirisk, är handlingen i ”Good News” inspirerad av en verklig historisk händelse som skakade Japan och världen: kapningen av Japan Airlines Flight 351, känd som ”Yodogo-kapningen”. Incidenten ägde rum den 31 mars 1970, då nio medlemmar av Japanska kommunistligans Röda armé-fraktion, beväpnade med katanasvärd och en hemmagjord bomb, tog kontroll över en Boeing 727 på väg från Tokyo till Fukuoka. Ombord fanns 129 personer (122 passagerare och 7 besättningsmedlemmar) som togs som gisslan.
Deras stridsrop, ”Vi är Ashita no Joe!”, var en referens till en populär manga om en boxare från arbetarklassen, vilket underströk deras revolutionära identitet. Trots att deras ursprungliga krav var att flyga till Kuba, ledde logistiska svårigheter till att de istället krävde att bli förda till Pyongyang i Nordkorea. Krisen inkluderade ett misslyckat blufförsök från sydkoreanska myndigheter, som förklädde Gimpo-flygplatsen i Seoul för att få den att se ut som en nordkoreansk flygplats. Den spända situationen löstes slutligen utan dödsoffer när kaparna frigav all gisslan i utbyte mot en enda frivillig: Japans vice transportminister, Shinjirō Yamamura, som erbjöd sig själv som en garanti för passagerarnas säkerhet.
Kaparnas historia slutade inte med deras ankomst till Nordkorea. Även om de först välkomnades som revolutionära hjältar, förvandlades deras exil till ett slags fängelse i ett fattigt land. Årtionden senare uttryckte flera av dem en önskan att återvända till Japan och ställas inför rätta, och beskrev kapningen som en ”självisk och högfärdig” handling. Den nordkoreanske ledaren Kim Jong-il använde till och med gruppen som ett förhandlingskort för att få ekonomiskt stöd från Japan. Denna ironiska ödets vändning, där den ideologiska ”frihet” de sökte blev en bur, lägger till ett lager av tragedi och komplexitet till den verkliga historiens antagonister.
Byun Sung-hyuns satiriska vision
Bakom ”Good News” står Byun Sung-hyun, som anses vara en av de mest distinkta rösterna i samtida sydkoreansk film. Hans filmografi, som inkluderar hyllade titlar som thrillern The Merciless (2017), det politiska dramat Kingmaker (2022) och den stiliserade actionfilmen Kill Boksoon (2023), visar en anmärkningsvärd förmåga för visuell stilisering och djärva genreblandningar. Ett återkommande tema i hans verk är analysen av komplexa mellanmänskliga relationer, ofta mellan män, vilket han själv beskriver som ett sätt att ”nysta upp historier” – han har till och med sagt att han såg The Merciless som en ”romantisk film”.
För ”Good News” gör Byun det tydligt att hans avsikt inte är att skapa en historisk dokumentär. Även om filmen utspelar sig på 1970-talet, är hans mål att spegla ”de absurditeter som fortsätter att eka genom decennierna” in i vår tid. För att uppnå detta har han valt en ”nytolkad” atmosfär av eran och använt berättartekniker som att bryta den fjärde väggen, ett grepp som låter publiken observera kaoset ”på avstånd” och analysera det med ett kritiskt perspektiv.
Denna film markerar det fjärde raka samarbetet mellan Byun Sung-hyun och skådespelaren Sul Kyung-gu, en regissör-musa-relation som har nått en punkt av självmedvetenhet och konstnärlig utmaning. Regissören har själv medgett att han känner ”konstnärlig press” och är lite ”less” på bilden av Sul i kostym som han själv bidrog till att popularisera sedan The Merciless. Med målet att ”locka fram en annan sida av honom” studerade Byun skådespelarens tidiga verk för att skapa karaktären ’Nobody’, i ett försök att fånga hans ”naturliga charm”. Sul, å sin sida, accepterade rollen nästan instinktivt, vilket visar en absolut tillit till sin ständiga samarbetspartners vision. Denna dynamik tyder på att deras arbete tillsammans i ”Good News” inte är en enkel upprepning av en framgångsrik formel, utan en aktiv utveckling – en långsiktig kreativ dialog där regissören dekonstruerar sin favoritskådespelare för att hitta en ny sanning i hans tolkning.
Rollistan
Filmens verkliga hjärta ligger i dess huvudtrio, en noga utvald kombination som sammanför en legendarisk veteran, en stigande stjärna och en karaktärsskådespelare känd för sin oförutsägbarhet.
- Sul Kyung-gu som ’Nobody’: Ansedd som en av Sydkoreas mest respekterade skådespelare, är Sul Kyung-gu känd för sin otroliga mångsidighet och sina ikoniska roller i filmer som definierade en era, såsom Peppermint Candy (1999), Oasis (2002), Public Enemy-sagan och Silmido (2003). Han är berömd för sin förmåga att fysiskt förvandla sig för sina roller, vilket gett honom smeknamnet ”Mr. Fluktuerande Vikt”. I ”Good News” spelar han den gåtfulle ”fixaren”, en roll designad av regissören för att visa en mer naturlig sida, långt från hans senaste kostymklädda karaktärer.
- Hong Kyung som Seo Go-myung: Hong Kyung har etablerat sig som en av sin generations mest lovande unga stjärnor. Hans hyllade prestation som en ung man med autism i Innocence (2020) gav honom en prestigefylld Baeksang Arts Award, och han har fortsatt att skörda framgångar med serier som Weak Hero Class 1 och Revenant. I filmen fungerar hans roll som löjtnant Seo Go-myung som historiens moraliska och rationella ankare, vilket ger publiken en identifieringspunkt mitt i det byråkratiska kaoset.
- Ryoo Seung-bum som Park Sang-hyeon: Känd för sina eklektiska och ofta excentriska roller, har Ryoo Seung-bum byggt en karriär på att spela minnesvärda karaktärer i filmer som Crying Fist (2005), The Unjust (2010) och The Berlin File (2013), många av dem regisserade av hans äldre bror, Ryoo Seung-wan. I ”Good News” spelar han chefen för KCIA, en roll som låter honom förkroppsliga byråkratisk auktoritet, troligen med den oförutsägbara twist som kännetecknar hans skådespelarstil.
Valet av dessa tre skådespelare verkar inte vara en slump, eftersom deras respektive karriärer speglar de maktarketyper de representerar. Sul Kyung-gu är ”etablissemanget” inom koreansk film; Hong Kyung är den nya generationen som representerar framtiden; och Ryoo Seung-bum är kaosagenten, ”outsidern”. Filmen ställer dessa tre arketyper mot varandra och skapar en dynamik som speglar den verkliga världens spänning mellan gamla maktstrukturer, idealistiska reformatorer och oförutsägbara aktörer som spelar efter sina egna regler.
Rollistan kompletteras med en betydande närvaro av japanska skådespelare, inklusive Takayuki Yamada, Kippei Shiina, Sho Kasamatsu och Nairu Yamamoto, vilket understryker historiens och produktionens internationella karaktär.
Att ge liv åt en historisk kris
Produktionen av ”Good News” tillkännagavs officiellt av Netflix i september 2024, med en inspelning som eftersträvade en hög grad av autenticitet för att återskapa 1970-talets atmosfär. Produktionsteamet byggde detaljerade inspelningsplatser i staden Gunsan och importerade till och med ett riktigt flygplan för att säkerställa realismen i scenerna ombord.
Redan före sin globala lansering har filmen skapat betydande förväntningar på den internationella filmkretsen. Att den officiellt valts ut till två av världens mest prestigefyllda filmfestivaler understryker dess konstnärliga ambition. Den hade världspremiär i sektionen ”Special Presentation” på den 50:e Toronto International Film Festival (TIFF) och koreansk premiär i sektionen ”Gala Presentation” på den 30:e Busan International Film Festival (BIFF).
Denna lanseringsstrategi är ett viktigt ställningstagande från Netflix. Genom att positionera filmen på plattformar som traditionellt är reserverade för arthouse-film och prisutmanare, lyfter företaget ”Good News” över sitt enorma utbud av streaminginnehåll. Man söker kritisk validering för att legitimera den som ett prestigefyllt filmverk, vilket signalerar att det är en av deras stora satsningar för året och lockar en global, filmintresserad publik.
Filmen lovar att bli en spänd och energisk satir som använder en historisk händelse som bakgrund för att utforska teman som byråkrati, inkompetens och de absurda komplexiteterna i internationell politik som är lika relevanta idag som de var för fem decennier sedan.
Filmen ”Good News” har premiär på Netflix den 17 oktober.
