Netflix förbereder sig för att lansera ”Kurukshetra: The Great War of Mahabharata”, en ambitiös animerad serie som utgör en av plattformens mest betydande satsningar på indisk mytologisk berättarkonst hittills. Detta projekt är inte bara ännu en anpassning av en välkänd historia, utan en modern återberättelse av det kulminerande arton dagar långa kriget som står i centrum för det forntida hinduiska eposet, Mahabharata.
Medverkan av den legendariske poeten och textförfattaren Gulzar, mottagare av det prestigefyllda Dadasaheb Phalke-priset, för att skriva seriens texter, höjer dess konstnärliga status avsevärt. Inkluderingen av en litterär figur av sådan kaliber, tillsammans med ett marknadsföringsspråk som talar om ett ”historiskt åtagande”, är taktiker som vanligtvis är reserverade för hög-budget live-action dramer. Detta indikerar att Netflix behandlar animation som ett medium som kan berätta episka och seriösa historier på samma nivå som sina mest hyllade produktioner, med målet att locka en kräsen publik som annars kanske skulle bortse från det animerade formatet.
Genom krigarnas ögon
Serien ”Kurukshetra” antar ett distinkt berättargrepp för att nysta upp krigets komplexitet. Istället för att följa en traditionell linjär tidslinje kommer historien att utvecklas genom perspektiven från arton nyckelkrigare, en karaktär för var och en av de arton dagar som slaget varade. Denna mångfacetterade struktur är utformad för att fördjupa tittaren i konfliktens ”emotionella intensitet och moraliska komplexitet”. Fokus kommer att ligga på varje karaktärs ”inre dilemman, personliga vendettor och de förödande kostnaderna för ett krig som ställer bror mot bror”.
Denna metod möjliggör en djupgående utforskning av Mahabharatas centrala filosofiska teman. Serien kommer att fördjupa sig i kollisionen mellan dharma (plikt, rättfärdighet), öde och de moraliska val som definierar varje kämpe. Reklammaterialet har redan antytt några av dessa personliga konflikter: Arjunas ångest över att behöva slåss mot sina egna släktingar och lärare, Draupadis sökande efter rättvisa efter sin offentliga förnedring, Duryodhanas omåttliga maktbegär och Bhishmas tragiska visdom, fången av en ed. Allt detta utvecklas under den filosofiska vägledningen av den gudomliga gestalten Krishna.
Seriens struktur speglar symboliskt själva kriget. Den kommer att släppas i två delar om nio avsnitt vardera, totalt arton avsnitt som direkt motsvarar de arton dagarna av slaget vid Kurukshetra. Detta tillvägagångssätt med ”arton krigare, arton perspektiv” är en sofistikerad berättarmekanism som syftar till att göra en historia av överväldigande skala intim och tillgänglig. Medan Mahabharata involverar massiva arméer och dussintals huvudpersoner, vilket kan vara förvirrande för en ny publik, flyttar denna metod fokus från krigets vad (de stora striderna) till varför (de personliga motiven och moraliska kostnaderna). Det möjliggör en djupare psykologisk utforskning av komplexa karaktärer som Karna, Bhishma eller till och med antagonister som Duryodhana, och presenterar dem inte som arketyper för gott och ont, utan som individer med lager av komplexitet, i linje med känsligheten i modernt TV-drama.
Dessutom är den strukturella symmetrin med ”arton avsnitt för arton dagar” mer än bara ett stilistiskt grepp; det är ett narrativt åtagande som förstärker den tematiska resonansen. Kurukshetra-kriget definieras historiskt och textmässigt av sin arton dagar långa varaktighet. Genom att ägna ett avsnitt eller en betydande del åt varje dag kan serien bygga upp en känsla av ökande spänning, trötthet och ackumulerad tragedi. Publiken kommer att uppleva krigets framsteg på ett strukturerat, dagligt sätt, vilket ger en naturlig ram för tempo och dramatiska höjdpunkter. Denna struktur möjliggör ett detaljerat fokus på avgörande händelser som inträffade på specifika dagar, såsom Bhishmas fall, bildandet av Chakravyuha och Abhimanyus död, eller den slutliga duellen mellan Bhima och Duryodhana.
Skaparna
Teamet som samlats för ”Kurukshetra” speglar projektets ambition och kombinerar expertis från den indiska animationsindustrin med ett kreativt ledarskap som har i uppdrag att skapa en ny vision. Gulzars medverkan är kanske den starkaste indikatorn på projektets konstnärliga ambition. Gulzar är en hyllad ikon inom indisk litteratur och film, förknippad med djup poetisk känslighet och stor intellektuell seriositet. Hans roll som ”officiell textförfattare” antyder att musik och poetiska verser kommer att vara integrerade komponenter i berättandet, inte bara ett ackompanjemang. Detta kopplar serien till den långa indiska traditionen av muntlig och musikalisk berättarkonst. Att knyta ett namn av hans prestige till en animerad serie ger den omedelbart en kulturell och konstnärlig legitimitet som utmanar uppfattningen om animation som en mindre konstform. Det är ett strategiskt drag för att locka en vuxen och krävande publik och för att signalera att detta är en seriös litterär och dramatisk anpassning.
Det kreativa teamet presenterar också en intressant blandning av etablerad erfarenhet och en förnyad vision. Skaparen, Anu Sikka, har en gedigen erfarenhet av framgångsrika animerade barnserier i Indien som Motu Patlu, vilket tyder på en djup förståelse för produktionsprocesser och den lokala industrin. Regi och manus faller dock på Ujaan Ganguly, som har fått i uppdrag att leverera det ”nya greppet” och den ”distinkta berättarlinsen” som Netflix aktivt marknadsför. Denna kombination tyder på en medveten strategi: att utnyttja etablerad branscherfarenhet (Sikka) för att säkerställa produktionens genomförbarhet, samtidigt som man ger en ny kreativ ledare (Ganguly) befogenhet att genomföra en ny och modern vision som bryter med traditionell indisk animations mallar.
Mahabharata för en modern publik
För att en global publik fullt ut ska kunna uppskatta djupet i ”Kurukshetra” är det grundläggande att förstå sammanhanget för Mahabharata. I sin kärna skildrar eposet en dynastisk kamp om tronen i Hastinapura, riket som styrs av Kuru-klanen. Konflikten ställer två grenar av samma familj mot varandra: de fem Pandava-bröderna och deras hundra kusiner, Kauravaerna. Även om Kauravaerna tillhör den äldre grenen av familjen, är deras förstfödde, Duryodhana, yngre än Yudhishthira, den äldsta av Pandavaerna, vilket leder till en tvist om arvsrätten.
Vägen till krig kantas av en rad händelser som etablerar de djupa emotionella och moraliska motiven för konflikten. Ett avgörande ögonblick är det ökända tärningsspelet, där Pandava-kungen Yudhishthira luras av sin farbror Shakuni och förlorar inte bara sitt rike, utan också sina bröder, sig själv och deras gemensamma fru, Draupadi. Den offentliga förnedringen av Draupadi vid Kauravaernas hov, där hon dras in och man försöker klä av henne, är en handling av adharma (orättvisa) så avskyvärd att den utlöser hämndeder från Pandavaerna och beseglar ödet för många av de inblandade.
Efter att ha förlorat spelet döms Pandavaerna till tolv års exil och ytterligare ett år i fördoldhet. Vid sin återkomst begär de att få tillbaka sitt rike, men en trotsig Duryodhana vägrar att ge dem ens den mark som en nålspets upptar. Denna vägran är den slutliga utlösaren som gör kriget oundvikligt.
Slagfältet, Kurukshetra, är inte bara ett slagfält, utan ett Dharmakshetra, ett ”rättfärdighetens fält”. Detta koncept är avgörande, eftersom det ramar in kriget inte som en enkel maktkamp, utan som ett Dharmayudh, ett rättfärdigt krig för att återställa den moraliska ordningen och dharma i världen. Fångade i denna konflikt finns legendariska figurer som Bhishma, familjens store patriark, och Drona, vapenmästaren för båda sidor, som trots sin tillgivenhet för Pandavaerna är bundna av plikt och lojalitet att kämpa på Kauravaernas sida.
I centrum för berättelsen står förhållandet mellan Pandava-krigaren Arjuna och hans vagnförare och andliga vägledare, Krishna. Kvällen före slaget, överväldigad av tanken på att slåss mot sin egen familj, tvekar Arjuna. Det är i detta ögonblick som Krishna delar med sig av de läror som sammanställs i Bhagavad Gita, en filosofisk diskurs om plikt, handling och existensens natur som har blivit en av världens viktigaste andliga texter.
Centraliteten av dharma är därför historiens tematiska motor. Eposet presenterar inte en förenklad berättelse om gott mot ont. Det utforskar moralens gråzoner: ädla karaktärer som kämpar på ”fel” sida av pliktkänsla, och Pandavaerna själva, som ibland måste bryta krigets regler för att uppnå en rättvis seger. Detta fokus på moralisk tvetydighet är det som gör historien ”relevant idag”, som dess skapare hävdar, och tilltalande för en modern publik som är van vid antihjältar och komplexa karaktärsmotivationer.
Ett epos för en ny generation
”Kurukshetra: The Great War of Mahabharata” representerar ett djärvt och ambitiöst försök att översätta ett av världens stora epos till ett nytt medium för en ny era, och förenar uråldrig visdom med samtida berättartekniker.
”Kurukshetra: The Great War of Mahabharata” har världspremiär, endast på Netflix. Första delen kommer att finnas tillgänglig för streaming den 10 oktober.
