Netflix förbereder lanseringen av en produktion som utgör en milstolpe i dess katalog av nordiskt innehåll: ett kostymdrama med titeln ”Skiftet”. Serien, som internationellt är känd som ”The New Force”, är inte bara ett nytt tillskott till plattformen, utan representerar dess första satsning på svenskt kostymdrama och breddar därmed utbudet bortom den hyllade genren ”Nordic Noir”.
Berättelsen, som utspelar sig i 1950-talets Sverige och uttryckligen är ”inspirerad av verkliga händelser”, utlovar en djupdykning i ett avgörande ögonblick i landets sociala historia. Handlingen är förlagd till år 1958 och följer en liten grupp kvinnor som blir de första kvinnliga poliserna i Sverige att ta examen och bära uniform. Långt ifrån att vara en odelat hyllad bedrift, kastar deras utnämning dem rakt in i epicentrum för den tidens brottslighet och sociala oordning: polisdistriktet Klara i Stockholm, känt för att vara landets mest problemfyllda.
Att serien utses till Netflix ”första svenska kostymdrama” är en avsiktsförklaring. Medan plattformens nordiska produktioner har skördat betydande internationella framgångar med samtida thrillers och ungdomsdramer, signalerar detta projekt en diversifiering mot ett område med större historisk och kulturell prestige. Genom att ta sig an en historia av social betydelse i ett tidstypiskt format, siktar Netflix inte bara på att fånga en ny publik, utan också på att konkurrera på arenan för produktioner som utforskar och omtolkar avgörande historiska ögonblick, och befäster därmed sin roll som en producent av ambitiöst globalt innehåll.
Handlingen: Den interna kampen i Stockholms farligaste distrikt
Handlingen i ”Skiftet” försätter sina huvudpersoner i polisdistriktet Klara, en miljö som beskrivs som den mest brottsdrabbade i slutet av 1950-talets Sverige. Denna miljö etablerar från första stund en atmosfär av extrem yrkesmässig press. Den officiella synopsisen avslöjar dock snabbt att seriens huvudkonflikt underminerar polisgenrens konventioner. Den verkliga motståndaren är inte den kriminella undre världen de patrullerar, utan det djupt rotade patriarkala system som avvisar dem.
Seriens dramatiska kärna är det systematiska motstånd som dessa pionjärer möter. Beskrivningen av deras kamp är påtaglig och mångfacetterad: de förlöjligas av allmänheten, nedvärderas av medierna och föraktas av sina kollegor. Handlingen rör sig bort från ett ”veckans fall”-format för att utforska en djupare och mer ihållande konflikt: kampen för legitimitet och respekt i en yrkesvärld utformad av och för män.
En särskilt avslöjande detalj i synopsisen kristalliserar denna kamp i en fysisk och personlig metafor: ”kjolarna de tvingas bära skaver mot deras lår som sandpapper”. Denna bild framkallar inte bara ett fysiskt obehag, utan den ständiga och smärtsamma friktionen mot de sociala och yrkesmässiga normer som definierar deras vardag. Klarakvarteren fungerar som ett mikrokosmos av tidens bredare sociala spänningar och förvandlar historien till ett socialt drama med en polisutredning som bakgrund. Den centrala frågan som driver berättelsen är inte vem som har begått ett brott, utan om dessa kvinnor kan överleva och lyckas inför den överväldigande fientligheten från ett samhälle som ännu inte är redo att se dem som auktoritetsfigurer. De verkliga brott som utreds i ”Skiftet” är fördomar, kvinnohat och institutionaliserad diskriminering.
Det kreativa teamet: Talangen bakom ”Skiftet”
Visionen bakom ”Skiftet” ligger i händerna på ett kreativt team med bevisad förmåga att skapa autentiska och karaktärsdrivna dramer. Serien är skapad av Patrik Ehrnst och Rojda Sekersöz, som har samlat en grupp talanger vars tidigare erfarenheter stämmer väl överens med projektets tematiska ambitioner.
Patrik Ehrnst axlar rollen som huvudförfattare och leder ett team som inkluderar författarna Elin Randin och Antonia Pyk. Randins yrkesbiografi belyser hennes passion för att utveckla ”emotionellt autentiska karaktärer som utmanar förväntningar”, ett förhållningssätt som är avgörande för en berättelse om kvinnor som bryter barriärer.
Regin hanteras av en duo som delar en sammanhållen vision. Rojda Sekersöz, krediterad som ”konceptuell regissör”, regisserar de tre första avsnitten och lägger därmed den stilistiska och narrativa grunden för serien. Hennes medverkan är särskilt betydelsefull; Sekersöz är internationellt erkänd för att ha regisserat Netflix framgångsrika originalserie ”Young Royals”, ett drama hyllat för sin känsliga skildring av social press inom stela institutioner. Dessutom belönades hennes debutlångfilm, ”Dröm vidare”, med flera utmärkelser, inklusive den prestigefyllda Guldbaggen för Årets nykomling.
Regin för avsnitt 4 till 6 står Julia Lindström för, vars tidigare arbete också inkluderar regi på ”Young Royals”, vilket garanterar en visuell och tematisk kontinuitet. Lindströms bakgrund inom dokumentärfilm och hennes uttalade ”passion för berättande med autenticitet” förstärker projektets engagemang för historisk och känslomässig realism.
Valet av detta kreativa team avslöjar en tydlig avsikt: att prioritera psykologiskt djup och social autenticitet framför troperna i ett konventionellt polisdrama. Genom att anförtro projektet till regissören för ”Young Royals” drar Netflix nytta av ett tidigare framgångsrikt samarbete kring en berättelse med parallella teman om kamp mot förtryckande sociala strukturer. Kombinationen av Sekersöz bevisade förmåga att nå en global publik, Lindströms öga för autenticitet och Randins fokus på karaktärers komplexitet tyder på att ”Skiftet” är utformat för att vara ett mänskligt och drabbande drama. Produktionen sköts av det Stockholmsbaserade bolaget Art & Bob.
En rollista med välkända och nya ansikten
”Skiftet” förankras av en rollista som kombinerar etablerad svensk talang med internationellt erkända skådespelerskor, en castingstrategi som syftar till att locka både en lokal och en global publik. Gruppen av banbrytande kvinnor leds av en trio skådespelerskor med anmärkningsvärda karriärer.
Josefin Asplund toppar rollistan, en skådespelerska med en betydande närvaro utanför Sverige. Den internationella publiken kommer att känna igen henne från hennes roll som Astrid i den hyllade History Channel-serien ”Vikings” och som Pernilla Blomkvist i David Finchers filmatisering av ”The Girl with the Dragon Tattoo”. Hennes arbete i den svenska kriminalserien ”Top Dog” har också stärkt hennes profil. Hennes medverkan ger ett välkänt ansikte för den globala publiken och fungerar som en ingång till serien.
Vid hennes sida finns Agnes Rase (även krediterad som Agnes Westerlund Rase), känd för sin medverkan i Ari Asters kultförklarade skräckfilm ”Midsommar” och mer nyligen i fantasyserien ”Ronja Rövardotter”. Hennes roll i sådana uppmärksammade produktioner kopplar henne till en internationell publik av filmälskare.
Huvudtrion kompletteras av Malin Persson, en skådespelerska med en lång och respekterad karriär inom svensk film och tv, med roller i serier som ”Vår tid är nu” och ”Nattryttarna”. Särskilt intressant är hennes tidigare samarbete med regissören Rojda Sekersöz i den prisbelönta filmen ”Dröm vidare”, vilket tyder på en stark yrkesrelation och en gemensam förståelse för regissörens vision.
Denna castingstrategi är en medveten balansgång. Kombinationen av en stjärna med internationella meriter (Asplund), en skådespelerska från en global kultsuccé (Rase) och en veteran från den lokala branschen (Persson) skapar en bro mellan olika marknader. Det säkerställer att serien har den tyngd och autenticitet som krävs för att få genomslag i Sverige, samtidigt som den erbjuder igenkännbara ankarpunkter för publik över hela världen. Rollbesättningen kompletteras av en bred och erfaren ensemble av birollsinnehavare, inklusive Christopher Wagelin, Hannes Fohlin, Rasmus Luthander, Jimmy Lindström och Cilla Thorell, bland andra, vilket indikerar en rik och befolkad berättarvärld.
Den historiska kontexten: Verkligheten för pionjärerna från 1958
Påståendet att ”Skiftet” är ”inspirerat av verkliga händelser” grundar sig i ett specifikt och dokumenterat ögonblick i svensk historia. Serien använder inte bara historien som en kuliss, utan dyker ner i ett grundläggande kapitel i kampen för jämställdhet i landet.
Året 1958 valdes medvetet eftersom det markerade examen för de första uniformerade kvinnliga poliserna i Sverige, en milstolpe som möttes av betydande kontroverser. Det är avgörande att skilja denna händelse från den tidigare historien om kvinnor inom den svenska polisen. Även om de första kvinnorna, som Agda Hallin, Maria Andersson och Erica Ström, anställdes av polismyndigheten redan 1908, var deras roller mycket annorlunda. De var ofta utbildade sjuksköterskor, tilldelade sociala välfärdsuppgifter som att ta hand om kvinnor och barn, och de bar varken uniformen eller hade samma befogenheter som sina manliga motsvarigheter.
”Skiftet” 1958 representerade en radikal omvandling: den synliga integrationen av kvinnor i patrullerande polis led, en handling som aktivt motarbetades av dåtidens polisfack, som argumenterade att allmänheten behövde kunna identifiera en polismans kön på avstånd. Seriens handling återspeglar noggrant detaljer från denna historiska verklighet. Arkiv bekräftar att en av de första kvinnliga poliserna som examinerades 1958, Monika Kvarngard, placerades i ”Stockholms värsta distrikt, Klarakvarteren”, samma högtrycksmiljö som presenteras i serien. Likaså är omnämnandet i synopsisen av de obligatoriska kjolarna historiskt korrekt; de första uniformerade kvinnorna bar en klädsel som skilde sig från männens, vilket förstärkte deras status som ”annorlunda” inom kåren.
Seriens centrala tema, kampen mot en fientlig och mansdominerad yrkesmiljö, bekräftas av studier som påpekar att polisen traditionellt har varit en ”manlig domän” och att, även i dagens Sverige, ”kvarstår utmaningar relaterade till kön”. Genom att fokusera på 1958 fungerar ”Skiftet” som ett verktyg för historisk utgrävning. Den belyser den kritiska skillnaden mellan enbart anställning och full offentlig representation. Uniformen är inte bara ett klädesplagg; den är en symbol för auktoritet, och kampen för rätten att bära den var en betydande strid. Serien dramatiserar därmed ögonblicket då kvinnliga poliser lämnade stödroller för att inta en synlig plats i det offentliga rummet, med all den friktion och konflikt det medförde, och presenterar denna historia för en global publik som annars kanske inte skulle känna till den.
”Skiftet”: Originaltitelns betydelse och dess tematiska relevans
Medan de internationella titlarna ”The New Force” och ”La nueva brigada” är direkta och suggestiva, erbjuder den svenska originaltiteln, ”Skiftet”, ett tematiskt djup som fungerar som en nyckel till att förstå seriens hjärta. Ordet ”Skiftet” har flera betydelser som spänner från storskaliga förändringar, som ett ”regeringsskifte” eller ”sekelskifte”, till det mer vardagliga begreppet ett ”arbetsskift”.
Titeln kapslar på ett briljant sätt in de olika lager av omvandling som berättelsen utforskar. På den bredaste nivån representerar ”Skiftet” den monumentala sociala förändringen när kvinnor tar steget in i ett av de mest traditionellt manliga yrkena. På en institutionell nivå hänvisar det till förändringen inom själva poliskåren, som måste anpassa sig till närvaron av en ny typ av polis i sina led. På ett personligt plan anspelar det på den djupa förvandling som huvudpersonerna genomgår när de möter utmaningarna i sina nya roller. Slutligen, i sin mest bokstavliga bemärkelse, syftar ”Skiftet” på en polismans dagliga arbetspass, och förankrar de stora sociala teman i den vardagliga och ansträngande verkligheten i polisarbete.
Valet av ”Skiftet” är i grunden ett tematiskt manifest. Till skillnad från dess översättningar, som fokuserar på idén om en ”ny” kår, lägger originaltiteln tonvikten på processen av förändring – en process som ofta är svår, konfliktfylld och gradvis. Den informerar publiken från början att historien inte kommer att handla om stabiliteten i lag och ordning, utan om den instabilitet, friktion och turbulens som oundvikligen följer med framsteg. Det är en historia om själva naturen av förändring.
Premiär och tillgänglighet
Serien kommer att lanseras globalt, vilket säkerställer att denna svenska historia når en världsomspännande publik via streamingplattformen Netflix. Serien ”Skiftet” har premiär på Netflix den 3 oktober 2025.
